Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

På spaning efter sällsynt flodpärlmussla

Ett av 100 miljoner ägg kan fira sin tioårsdag som flodpärlmussla. Men det som gör det kan sedan leva i uppåt 270 år till. Länsstyrelsen letar i sommar efter det hotade ryggradslösa djuret.

Annons

Rännsjöbäcken i Ulvsta porlar, myggen sticker och solljuset sipprar ner genom rönnlöv och grangrenar.

Biologerna Leena Tuomola och Andrea Thurfjell plockar flodpärlmusslor på ett av de 15 ställen i bäcken som de inventerar.

– Det här är så roligt! Det ligger så många att man blir överlycklig, säger Andrea Thurfell.

Den fridlysta flodpärlmusslan är annars så sällsynt att den är på väg att börja räknas som starkt hotad i stället för som sårbar.

Vart tionde år, senast 2006 och 2007, tittar länsstyrelsen efter dem på ett ställe i alla de drygt 100 vattendrag i länet där man känner till att de finns. Då kan de få leta för att hitta någon, säger Andrea Thurfjell.

Så är det inte i Rännsjöbäcken. Här har musslorna borrat ner sig till två tredjedelar sida vid sida och låter vattnet strömma genom skalet för att syresätta blodet och äta organiska partiklar.

I år gör länsstyrelsen en ordentlig inventering i hela bäcken och i Kolarsjöbäcken i Hälsingland. Varje år tittar de på femton ställen i ett par vattendrag och återkommer sedan vart femte år för att se om det skett några förändringar.

– De är en väldigt bra indikator för biologisk mångfald, säger Leena Tuomola.

Flodpärlmusslorna klarar inte försurning, övergödning eller miljögifter. De behöver fina bottnar att borra ner sig i och strömmande, syrerikt vatten med lax eller öring.

Där de trivs är vattenmiljön god för alla.

I länet är det bara i knappt hälften av vattendragen där de finns som det kommer nya musslor överhuvudtaget, och endast i 37 som de trivs så bra och det finns så många små musslor att länsstyrelsen bedömer att de kan leva vidare.

På varje ställe räknar Leena Tuomola och Andrea Thurfjell musslorna, letar efter den minsta mussla de kan hitta och plockar sedan upp de femton första de hittar uppströms inventeringsstället. De mäter de upplockade musslorna för att få en uppfattning om hur gamla de är.

Helst vill de hitta små musslor, som visar att det växer upp nya flodpärlmusslor.

Flodpärlmusslan har en riskfylld start på livet. Efter att honans ägg har befruktats bildas det små larver som efter någon månad stöts ut i vattnet. Där måste de hitta gälar på en lax eller en öring att sätta sig fast på som parasiter.

I Rännsjöbäcken finns det ständigt öring, men vandringshindren ska ändå tas bort i år i arbetet med att skapa en god vattenmiljö.

Efter ett knappt år på gälen släpper larverna taget. De har då hunnit bli en halv millimeter stora musslor och hamnar förhoppningsvis på en botten lämplig att gräva ned sig i. Där stannar de i upp till åtta år, då de har hunnit bli en dryg centimeter och sticker upp ovanför botten.

Den minsta mussla som Andrea Thurfjell och Leena Tuomola hittat den här dagen i Rännsjöbäcken var 2,9 centimeter lång. Det innebär att den är mer än tio år, då musslorna brukar vara runt två centimeter efter tio år.

Vid tjugo års ålder har musslan hunnit bli runt fem centimeter och är stor nog att föröka sig. Sedan fortsätter den att växa och kan bli uppåt sexton centimeter.

Gammal blir den också, den äldsta som hittats i Sverige var 280 år.

Musslan intresserar också Ockelboborna.

Enar Persson dyker upp för att berätta om en annan bäck som han vill att de ska titta på och till lunch är Leena Toumola och Andrea Thurfjell hembjudna till en bäckgranne för att prata musslor.

Flodpärlmusslorna klarar inte försurning, övergödning eller miljögifter. De behöver fina bottnar att borra ner sig i och strömmande, syrerikt vatten med lax eller öring.

I Rännsjöbäcken finns det ständigt öring, men vandringshindren ska ändå tas bort i år i arbetet med att skapa en god vattenmiljö.