Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Petter ångrar ingenting

Det första som möter en i den 200 kvadratmeter stora lokalen på Brynäs industriområde är ett 36-kanalers mixerbord, ”moderhjärnan” bakom Baron Banes alster.

Detta är troligtvis den mest kända gruppen Petter spelar trummor i. På en hylla ligger också kvintettens gåtfulla masker. Än så länge är lokalen fylld med byggmaterial, men här sammanställer han tillsammans med lillebror Rasmus och bandkollegan Rikard Sjöblom, en musikstudio under hösten. En omgruppering av såväl Baron Bane som band som en chans för Petter att ”andas ut och ta på sig snickarbrallorna”. I november ger sig Baronen ut på Englandsturné där skivan ”LPTO” släpps samtidigt.

Han växte upp i Valbo där han fick sitt första trumset i tioårsåldern. Till tonerna av ABBA, Jimi Hendrix, Doors och storbandsjazz lärde han sig att bemästra rytmerna. På gymnasiet gick han jazzlinjen på Vasaskolan, men har aldrig sett sig som tillhörande någon särskild subkultur och höll sig bred i sitt musiklyssnande.

– En del prestationskrav fick jag, för det var ruggigt mycket duktigt folk som gick där.

Någon musikhögskola blev det inte för Petter efter studenten. Fast han har utbildat sig till projektledare och har poängen till en examen i statsvetenskap, som han inte tagit ut än. ”Varit och tafsat” på den akademiska världen som han uttrycker det.

– För ungefär sju år sedan bestämde jag mig för att aldrig ångra något. Man får leva med besluten man fattat och vinner inget på att ångra. Jag har inte haft ett normalt jobb på många år. Frågan är om jag någonsin haft det. Jag tvingades inse att musiken är mitt kall och att det inte var någon idé att streta emot.

Banden Petter är inblandad i är otaliga: Ramblin Romeos är det färskaste, en fortsättning på Cash Is King. Därtill spelar han i Bongo Fury, Teo Bolero, Gungfly, Bootcut, Beardfish och turnerar med Sulo & Idde (Schultz) och Kikki Danielsson. Han har ett coverband, jobbar på Nöjespoolen och är pappa sedan två år.

– Jag är i många olika projekt men har inget att stressa över. Jag är på ett bra spår just nu som jag är stolt över. Vet vad jag gör och vad jag vill göra. Mitt självförtroende är bättre än när jag var 20. Om tio år gör jag ännu bättre grejor och fortsätter att utvecklas.

Efternamnet kommer från en fiolspelande förfader i Rättvikstrakten som antog Diamant på sent 1800-tal. Ett namn som glimrar än idag på en modern speleman med halstabletter, naturgodis och kaffe som enda laster.