Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Plötsligt kom siken tillbaka till Testeboån

/
  • Det är många år sedan så mycket lekande sik observerats i Testeboån. Över två hundra sikar har fångats, märkts och återutsatts. Återfångade märkta sikar ger kunskap om artens beteende. Foto: Bernt Moberg
  • Årsungar av lax från Testeboån. Upphör utsättningarna av lax blir de vilda laxbestånden om möjligt ännu värdefullare. Foto: Bernt Moberg

2014 fångade vi fem sikar i Testeboån. I år har vi fångat 215 sikar. Sikarna har fångats inom två mycket begränsade områden. Min bedömning är att några tusen sikar sökt sig till Testeboån i år.

Annons

Sik vandrar upp i åar och älvar på hösten för att leka. Just nu är vi i slutskedet av leken. Jag har följt siken i Testeboån mer är trettio år, och har sett beståndet bara bli mindre och mindre. Men i år vände det. Både fångsterna vid provfisket och observationerna av sik har ökat flera gånger om. Fantastiskt.

När fångsterna minskar grubblar man alltid över vad som är orsaken. När fångsterna ökar kan man bli lika förbryllad. Hur kan det komma sig att det plötsligt är så mycket sik i Testeboån i år? Är det en naturlig fluktuation? Eller är det en frukt av det förbud mot att fiska med nät på kusten under hösten som infördes 2011. Förbudet infördes just för att minska fisketrycket på sik?

Genom åren har vi försökt fånga sik med alla möjliga metoder. Vi har fiskat med nät, vi har håvat sik, använt oss av en fälla, fiskat med el, kastnät och not. I år har vi dock enbart fiskat med not.

Siken vi fångar märks med ett orange plastmärke, så kallat Floy Tag. Främsta syftet med att märka sik i Testeboån är att få kunskap om sikarnas beteende ute till havs. Inrapporterade återfångster ger oss sådan kunskap. Märket på sikarna är försedda med ett telefonnummer. Ring det numret om du fångar en märkt sik.

Åren 2012-2014 har vi fångat och märkt sammanlagt endast 32 sikar i Testeboån. Av dessa har tre inrapporterats som återfångade i havet. Återfångas lika stor andel av årets märkta sikar kommer vi få unik kunskap om hur sikarna rör sig i havet. Kanske kommer vi även återfånga märkta sikar i Testeboån kommande år. Då får vi bekräftelse på att sik återkommer till samma vattendrag år efter år.

Har du koll på hur det varit med sik i våra andra åar eller i Dalälven i år? Hör gärna av dig och berätta.

Sedan 2010 har jag direkt efter islossningen även inventerat sikyngel i Testeboån. Mängden sikyngel har varit i stort sett konstant. Våren 2016 borde mängden yngel vara betydligt större med tanke på att så mycket sik sökt sig till ån för att leka denna höst.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, vill höja målen för hur bestånden av lax och öring i svenska vatten ska utvecklas. De nya målen presenteras i en rapporten Förvaltning av lax och öring som lämnades över till regeringen i förra veckan.

Rapporten innehåller många efterlängtade förslag. Ett övergripande mål är att förvaltningen av lax och öring ska vara ekosystembaserad och beståndsspecifik. Likaså att förvaltningen ska vara adaptiv och transparent. HaV föreslår att länsstyrelserna inrättar rådgivande grupper med intressenter för lax- och öringförvaltningen.

– De flesta laxbestånd har i dag en ganska bra utveckling men vi har också bestånd som ligger långt från de mål som satts upp. Bäst utveckling ser vi i några av älvarna uppe i Bottenviken och sämst är den på syd- och västkusten. Öringsbestånden är svårare att bedöma men här ser vi en bättre utveckling på syd- och västkusten än i Bottenhavet, säger Jens Persson, utredare på enheten för fiskereglering på HaV

HaV vill också fasa ut kompensationsutsättningarna av lax och öring i våra utbyggda älvar till förmån för andra åtgärder som återskapar naturlig reproduktion. Samtidigt beskriver myndigheten yrkesfisket skulle kunna ta vara på de beräknade omkring 50 000 laxar som varje år står och stångar nedanför det nedersta kraftverket i de utbyggda älvarna. Det är dubbelt så mycket lax som hela kvoten för det svenska yrkesfisket, och detta överskott av lax kommer att finnas så länge utsättningarna pågår.

I dag är målet för Sveriges laxförvaltning att varje enskilt vattendrag ska producera minst 75 procent av den maximala produktionen av laxungar. HaV vill höja detta till 80 procent, samma mål som Finland har.

HaV har tagit fram rapporten i nära samråd med Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och länsstyrelserna. HaV har också genomfört flera workshops. Bland annat här i Gävle i augusti.

Från och med torsdag nästa vecka blir det möjligt att söka pengar från det nya Havs- och fiskeriprogrammet. Programmet pågår till och med år 2020, och omfattar totalt 1,5 miljarder kronor. Hur stor del av pengarna som kommer hit till vårt område beror på oss. Hållbart fiske är nyckelbegreppet i programmet. Nu gäller det att skapa bra ansökningar för angelägna projekt. Jag har läst på, och har noterat att kommunerna sitter i en guldsits i Havs- och fiskeriprogrammet. Beviljas en ansökan från en kommun blir stödet från 100 procent av kostnaden. Det finns massor vi skulle kunna göra för pengar från Havs- och fiskeriprogrammet. Ett konkret exempel på en mycket angelägen åtgärd, och som är som klippt och skuren ur programmets strategi, är att söka stöd för att köpa in Strömsbro kraftverk och öppna upp Testeboån en gång för alla.

Bernt Moberg

Annons