Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Politisk klåfingrighet bryter ner högskolorna

Annons

Med regeringens frihetsprincip för högskolan i Gävle finns risken att forskarna och lärarna inte får styra över forskningens och undervisningens innehåll, skriver Michael Gustavsson, professor på högskolan i Gävle

Tobias Krantz och Hans Backman menar att Högskolan i Gävle kommer att må bra av en högre grad av självständighet. Men den självständighet som utlovas av regeringen är skenbar. Självstyret är inget värt om det inte är akademikerna som styr.

Den politiska klåfingrighet som under några decennier brutit ned högskolornas akademiska integritet kan huvudsakligen signeras tidigare socialdemokratiska styren. Inomakademiska beslutsorgan har successivt ersatts med tjänstemannastyrning, toppstyrning samt extern styrning via våra högskolestyrelser. Högskolestyrelserna leds sedan länge av ordföranden utifrån tillsatta av regeringen och de får inte ens ha en majoritet av kollegialt valda representanter.

Men nuvarande borgerliga regering forstätter samma linje. Regeringens frihetsprincip, som innebär att högskolorna får organisera sig efter eget gottfinnande, kan leda till slutet för allt kollegialt självstyre och därmed faktiskt slutet för den akademiska autonomin. Med andra ord, risken är att forskarna och lärarna inte får styra över forskningens och undervisningens innehåll. Det står i framtiden högskoleledningar fritt att förvandla de regionala högskolorna till rena entreprenörsfirmor om de så vill.

När den statspolitiska styrningen ersätts med regionalpolitisk styrning, via våra högskolestyrelser, blir inte den politiska styrningen mindre. Risken är att den blir större. Låt mig ge ett exempel. Högskolan i Gävle har nyligen genomgått en ödesdiger omorganisation. De akademiska ledarna har redan nu, av en framsynt högskoleledning, ersatts av administrativa chefer på olika poster. Förvaltningslinjen har förstärkts och de kollegiala beslutsorganen har reducerats till det minsta antal högskolelagen tillåter.

Försvinner även denna reglering i högskolelagen, vilket frihetspropositionen föreslår, kan allt akademiskt styre rationaliseras bort vilket skulle leda till att högskolan blir fullständigt avakademiserad.

Därmed avvecklas sakta men säkert den akademiska kvaliteten i forskning och utbildning, vilket utgör det enda motivet till att en högskola skall kallas högskola. Den gamla akademiska principen för ledning, genom olika kollegiala nämnder, syftade till att den professionella sakkunskapen skulle utveckla undervisning och forskning på vetenskapens villkor. När man reducerar eller tar bort dessa nämnder och därmed ämnesexpertis och sakkunnighet, blir det i stället lekmännen som styr, dvs. tjänstemännen och allmänrepresentanterna i högskolestyrelsen. Men hur skall lekmännen någonsin kunna avgöra vad som är god forskning och utbildning. Nej det akademiska styret kommer i värsta fall att ersättas av olika slag av politiska och marknadsmässiga mål, formulerade och förvaltade av en högskoleledning som nu i princip kan stå fri från vetenskapliga riktlinjer och krav.

Frihetspropositionen innebär med andra ord inte akademisk frihet. Ty verklig forsknings- och undervisningsfrihet skulle innebära ett oberoende från ekonomiska och politiska intressen. Verklig akademisk frihet innebär en trohet till vetenskapliga ideal och det prövande och kritiska sanningssökandet. Den akademiska friheten innebär alltså inte att man kan göra vad som faller en in, ägna sig åt allsköns terapier eller ideologireproduktion exempelvis eller för den delen ägna sig åt pengatvätt av skattemedel i form av kommersialiserad forskning och produktutveckling.

En sådan hållningslös frihet, vilken är motsatsen till den akademiska friheten, kan bli resultatet av regeringens politik. I avsaknad av akademiskt styre kan högskoleledningarna tillåta det mesta som är politiskt korrekt eller ekonomiskt försvarbart.

Michael Gustavsson

Professor

Högskolan i Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel