Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rådhustorget

Annons
norr om rådhuset omgärdades i början av 1800-taletav rika affärsmäns hus. I vinkel mot rådhusetsöstra sida byggde Pehr Ennes sitt palats, som senare blev stadshus. Påvästra sidan hade Carl Anton Garberg sin gård och i norra änden hadeHans Wilhelm Eckhoff och apotekaren Johan CorneliusLuth sina hus. Alla förstördes vid stadsbranden 1869, varefter Rådhusesplanaden anladesnorr om Rådhustorget.
Stationen för hästdroskor och taxibilar fanns påRådhustorget från sekelskiftet till 1940, dådroskstationen flyttades till Stortorget. Torget fick ny utformning till Gävles jubileum1946 och kullerstenarna revs upp. Sven Wranér såg till att torget blev piazzaliknandemed låg stenmur och sänkt markyta, i norr avslutatav Gudinna vid hyperboreiskt hav. 1976 belades torget med gatstenoch omgärdades av höga häckar. Det blev pådet sättet ett avskilt rum i stadsbilden.
Ungefär där Rådhustorget i dag ligger fannsi äldre tid Stora torget, bildat i slutet av 1500-talet.Där byggdes 1628 rådstugan vid norra änden, och järnvågen låg vid södra änden till1708 då en ny togs i bruk. På platsen söder områdstugan fanns endast några små byggnader ochrådstugan syntes väl från Gavleån. På1740-talet byggdes där en portal vid vattnet som en entréfrån ån med börsplan, handelsbodar och bryggormed hjälpmedel för lastning och lossning. Samtidigtutökades torget norr om rådstugan till Nya Stortorget,även kallat Norra torget, där torghandel bedrevs. Seäven Skampålen och Trähästen. Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria(Från Gästrikland 1997); Karlström, T: Gävlestadsbild.
Annons