Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reformera jordbruksstödet – hellre än avskaffa

Annons

Sofia Modigh, Holger Gustavsson och Lennart Sjögren,

Kristdemokrater, ger sin syn på ett av de mesta diskuterade och kritiserade inslagen i Europapolitiken.

De flesta svenska partier och ledarsidor framför i olika tonarter det populistiska budskapet att EU:s jordbruksstöd skall avskaffas snarast. Men utan jordbruksstöd, minskat europeiskt närjordbruk. Det skulle innebära att svenska konsumenter mycket oftare fick sitt kött, sitt bröd och sina grönsaker från andra världsdelar som ofta konkurrerar med låga priser, men som inte sätter miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd först.

Konsekvenserna av att genomföra de politiskt korrekta slagorden skulle bli igenväxta landskap, ökad storskalighet inom det jordbruket som blir kvar, ökad användning av antibiotika, hormoner och genetiskt modifierade grödor, samt längre transporter av livsmedel. Subventionerade, ofta genmodifierade, amerikanska och brasilianska produkter skulle i stället ta över marknaden.

Jordbruket påverkar miljön på gott och ont. Den öppna betesmarken innehåller flera oersättliga landskapstyper och är livsnödvändig för många arter. Näringsläckage från jordbruket bidrar till övergödningen av havet. Jordbruket står också för en stor del av människans klimatpåverkan, en påverkan som kan minskas, men med högre livsmedelskostnader som följd.

Samtidigt kan jordbruket, genom olika energigrödor, på ett positivt sätt bidra till utfasningen av fossila bränslen och därmed minskad klimatpåverkan.

Djurens välfärd är också beroende av de ambitioner som finns inom EU. De starka TV-bilderna på hur vissa grisar i Danmark behandlas visar hur det kan gå när producenten inte har något igen för ett seriöst djurskyddsarbete. Inom EU finns gemensamma minimiregler, men dessa efterlevs inte alltid.

Utan jordbrukspolitik skulle marknadskrafterna driva fram en geografisk koncentration av jordbruksproduktionen. Men en alltför hög grad av specialisering leder till olika typer av miljöproblem, exempelvis i form av övergödning på vissa håll och utarmade marker på andra håll. För miljöns skull bör det i stället finnas en balans mellan växtodling och djurhållning inom olika geografiska områden.

EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras och marknadsanpassas ytterligare. Framför allt på den globala arenan är det viktigt att EU arbetar för att öppna marknaden för u-ländernas exportvaror. Likaså är det nödvändigt att avveckla exportstödet, som leder till dumpning av jordbruksprodukter på världsmarknaden. Det behövs också riktade insatser för att höja produktiviteten i det afrikanska jordbruket. Avskaffandet av exportstödet kan medföra högre priser för de fattigaste konsumenterna. Detta bör kompenseras genom riktade biståndsinsatser för att stödja de fattigaste delarna av befolkningen i sin livsmedelskonsumtion. Även de andra viktiga jordbruksländerna måste genomföra dessa reformer samtidigt.

Sist men inte minst finns det en stor efterfrågan på ekologiska produkter och närproducerad mat och vi behöver fungerande jordbruksföretag som kan leverera detta. Därför gäller det att reformera jordbruksstödet i takt med den biologiska näringens förmåga till omställning.

Sofia Modigh, KD,

toppkandidat i EU-valet

Holger Gustavsson, KD,

riksdagsledamot,

talesperson

i EU-politiska

frågor och kandidat

till EU-parlamentet

Lennart Sjögren, KD,

partisekreterare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel