Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rödgrön orättvisa

De rödgröna försöker klä sin nygamla fastighetsskatt i en dräkt av enkel och innehållslös retorik, skriver Håkan Lindén, regionchef för Villaägarnas Riksförbund

De rödgröna partierna vill återinföra fastighetsskatten på småhus med relativt höga taxeringsvärden. Argumenten är två: rättvisa och pengar till välfärden. Inget av dem håller. I stället ökar förslaget orättvisan och minskar offentlig sektors resurser.

Oppositionen försvarar återinförandet av den godtyckliga, rättsosäkra och oförutsägbara fastighetsskatten med att det endast drabbar ”de rika”. Vänsterpartierna gör det klassiska misstaget att ta för givet att människor som bor i ett hus med ett relativt högt taxeringsvärde också har höga inkomster. Så är ofta inte fallet. Det är inte alls ovanligt att människor med ganska modesta inkomster bor i hus med höga taxeringsvärden. Det är fastighetsskattens huvudproblem. Den bryter mot principen att skatt ska tas ut först när en inkomst har realiserats.

Siffror från statistiska centralbyrån (SCB) visar också att de rödgrönas påstående att deras nya pålaga bara drabbar höginkomsttagare helt enkelt inte stämmer. Majoriteten av dem som berörs av den föreslagna skatten är medelinkomsttagare. Tre av tio tjänar under 25 000 kronor i månaden. Där föll rättviseargumentet.

Även ur ett annat perspektiv är det rödgröna förslaget orättvist. Redan idag betalar villaägare runt om i landet mångdubbelt mer i boenderelaterade skatter och avgifter än dem som bor i bostadsrätt. Dels därför att fastighetsavgiften är fem gånger så hög för småhusägare jämfört med bostadsrättsinnehavare, dels därför att småhusägaren vid köpet tvingas betala skatter på köpeskilling och pantbrev.

Denna skillnad vill nu de rödgröna öka, inte bara genom att höja skatten för småhusägare, utan också genom att sänka den ytterligare på bostadsrätter. Faktum är att förslaget innebär att man tar pengar från sjuksköterskan, pensionären eller metallarbetaren i ett högt taxerat småhus, och ger till ägare av bostadsrätter. På vilket sätt det kan anses rättvist har de rödgröna inte lyckats förklara. Att de verkligen går till val på en sådan politik är svårt att förstå.

Kopplat till rättviseargumentationen är frågan om resurser till välfärden. Småhus betraktas ofta på ett tröttsamt sätt som abstrakta finansiella tillgångar som man kan ösa pengar ur hur som helst. Men det är inga hemliga konton på Cayman Islands vi pratar om, utan hus där människor bor, äter, sover och umgås med barnen. Tusentals familjer ska straffbeskattas för att barnen vill ha var sitt rum.

Men även välfärdsargumentet att pengarna ska gå till gamla och sjuka klingar mycket tomt. För det är inte dit pengarna ska gå. De rödgrönas förslag innebär inga extra pengar tillvälfärden, tvärt om. De ökade intäkterna som den höjda skatten på småhus skulle ge vägs äts mer än väl upp av sänkningen av skatten på bostadsrätter.

De rödgröna försöker klä sin nygamla fastighetsskatt i en dräkt av enkel och innehållslös retorik. För faktum är att bakom alla rökridåer står kejsaren där, helt ensam och naken, med fakta talande mot sig: Förslaget innebär ökad orättvisa utan ekonomiska tillskott till välfärden.

Det är dåligt. Det vore mycket bättre att helt avskaffa det godtyckliga taxeringssystemet.

Håkan Lindén

Regionchef för Villaägarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel