Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rödlistat och dött

Annons

När Island i veckan lämnade in sin ansökan om medlemskap i EU fanns inga särskilda krav om fiskepolitiken med. I förhandlingarna som ska ske ingår dock att EU-länderna bör arbeta på samma sätt som Island med att skydda fiskearter och inte ta upp obegränsade mängder fisk. Om Island kan ange rätt väg för att skydda fisket är högst osäkert men fisket måste under alla förhållanden återigen granskas.

Rovfisket, för det handlar ju om sådant, har nu resulterat i att allt fler fiskarter hamnat på Artdatabankens rödlista över hotade arter. Den svenska västkusten är i stort sett rensopad på matfisk. Slätrocka och hälleflundra är redan så gott som utrotade. Kolja, vitling och lyrtorsk och vanlig torsk är det mycket smått om. Till andra rödlistade arter hör ål, atlantisk stör, storröding, brugd, håbrand och pigghaj. Risken för att vildlaxen försvinner på västkusten har graderats upp tre steg.

Så ser alltså vår förvaltning av fisk ut. Diskussionen om torsken i Östersjön har gått het och det senaste budet är att vissa bestånd ökat igen men sådana besked är det bäst att inte dra långtgående slutsatser av. Isabella Lövin, numera europaparlamentariker för Miljöpartiet, anser utvecklingen ”extremt deprimerande” och det kan man utan reservationer hålla med om. För några år sedan väckte uppgifterna om att 90 procent av de stora rovfiskarna i världen hade försvunnit stor uppmärksamhet och förfäran. Sedan dess har det dock enligt Naturskyddsföreningen inte hänt mycket.

Det är så det fungerar. Ett larm, förfäran men inga åtgärder på grund av lobbyisternas arbete och på grund av politikerna inte förstår konsekvenserna eller, vilket är värre, förstår men inte bryr sig. I Sverige har lobbyisterna också lyckats prägla in bilden av att svenska fiskare är anständiga och laglydiga och absolut följer alla givna regler medan rovfiskarena kommer från till exempel Danmark och Polen. En EU-kontroll för omkring ett år sedan visade på precis motsatsen och man kan med fog säga att stor skuld ligger på Sverige vad gäller utfiskningen.

Greenpeace har startat en kampanj för att skapa reservat i havet liknande nationalparkerna på land. Det är en god idé som man dock, med kännedom om resonemangen kring fisket, kan spå aldrig kommer till utförande, i varje fall inte på viktiga havsområden. Naturskyddsföreningen nämner hårdare fiskekvoter som en annan åtgärd som kan ge resultat. Begränsningar via fiskekvoter har försökts länge men ger inget resultat.