Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rovfiske upprör yrkesfiskare

Finska foderfisketrålare dammsuger just nu vår kuststräcka på strömming.
Fisken landas i hamnen i Skutskär och flyttas över till långtradare med destination fiskmjölfabrikerna i Danmark.

Annons

Sedan några veckor har Skutskärs hamn på prov låtit stora foderfisketrålare angöra hamnen. Båtarna kan vara 50 meter långa och landa 200-300 ton fisk efter varje tur. Flera gånger mer än vad yrkesfiskarna i Gävlebukten fångar på en hel säsong.

De stora båtarna fiskar med stora trålnät med små maskor, enligt uppgift så små som 16 millimeter. Det gör att få eller inga fiskar kommer undan.

Lokala fiskare har försökt protestera mot vad de uppfattar som rovfiske. Men foderfiskebåtarna har rätten på sin sida.

Något som upprör Christer Örn, yrkesfiskehandläggare på Länsstyrelsen.

– Vi kritiserar ibland andra länder som gör den här typen av fiske. Nu blir det så påtagligt att samma fiske pågår här och landar i våra hamnar, säger han.

Enligt Christer Örn är det som sagt ett lagligt, men omoraliskt fiske som bedrivs.

– Vi vet ju inte att det bara är strömming som fångas. Är maskorna så små som det påstås, 16 millimeter, kan det ju lika gärna vara torskyngel som dras med i trålen. Vi har länge hävdat att minsta maska ska vara 32 millimeter, men Fiskeriverket lyssnar inte, säger han.

Conny Lundholm på Stora Enso som äger Skutskärs hamn berättar att båtarna tidigare landade i Västervik, men att man nu låter dem gå in i Skutskär på prov under en period. Om det visar sig fungera bra utan att störa Stora Ensos egen hamnverksamhet kan man tänka sig att ge dem fortsatt tillstånd.

– Nu har vi ju tillstånd att öppna upp hamnen för trafik och det här kommer att skapa en del jobb, säger han.

Båtarna fiskar både på svenskt och finskt vatten.

– Det tar en bra bit över 90 procent av den totala strömmingsfångsten i bottenhavet, säger Johan Modin på Fiskeriverket.

Trots det menar han att beståndet klarar det höga fisketrycket och att det är så selekterat att man inte får med sig andra arter. Däremot ser han ett annat stort bekymmer och det är att den stora strömmingen håller på att försvinna. Och Fiskeriverket vet inte varför.

– Hypotes ett är fisket. Att finnarna får med sig den stora strömmingen. De bryr sig inte om vilken storlek de har eftersom huvuddelen ändå går till foder. Hypotes två är fodertillgången. Vi ser att temperaturökningen och sänkningen av salthalten i havet har förändrat tillgången på den feta typen av hoppkräftor som är strömmingens huvudföda. Strömmingen växer helt enkelt långsammare. Hypotes tre är gråsälen, vars bestånd har exploderat. Vi ser att gråsälen föredrar stor strömming, säger Johan Modin.

Hans förslag på lösning är att införa fiskefria zoner i havet. Men om det verkligen fungerar kan han inte säga.

En sak är han dock säker på. Större maskor i trålarnas nät hjälper inte.

– Om en strömming gått igenom en trål dör den inom 14 dagar. De tappar fjäll och blir infekterade av svampsjukdomar. Torskar ser man ofta med skador som har läkts, men det gör man aldrig med en strömming. Så det hjälper inte, säger han.