Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

S - den svaga länken

Annons

Det svenska valdeltagandet i valet till Europaparlamentet ökade med 7,5 procent, till 45,3 procent. För första gången är Sverige därmed över EU-genomsnittet, som dessutom sjönk. När Sverige deltog första gången 1994 röstade 41,6 procent, i de följande valen 1999 och 2004 sjönk andelen till 38,8 respektive 37,9 procent.
I de tidigare valen gick varannan röst till EU-negativa partier eller kandidater, men numera kräver som bekant bara Vänsterpartiet, som mer än halverades, från 12,8 till 5,7 procent, och Sverigedemokraterna att Sverige ska lämna EU.
Genom en eftervalsundersökning från opinionsinstitutet Synovate kan man se vad som hände i valet.
2004 röstade bara var fjärde väljare i åldern 18-29 år, men nu 44 procent, vilket är mer än bland 30-44-åringar. Till stor del är detta Piratpartiets förtjänst. I gruppen över 60 röstade färre än valet innan.
Att valdeltagandet skulle ha kunnat vara betydligt högre visas av att bland Folkpartiets och Centerns sympatisörer röstade två av tre, alltså kring 65 procent. Det är förmodligen en högre siffra än om vi haft landstingsval på annan dag än valen till riksdag och kommuner. Valdeltagandet bland moderata sympatisörer var 55 procent, varav åtskilliga denna gång tog Folkpartiets valsedel. Bara drygt var tredje sympatisör till Kristdemokraterna tycks ha röstat.
56 procent av alliansens sympatisörer röstade mot 47 procent hos den rödgröna oppositionen. Men det visar sig att hälften av Miljöpartiets och Västerpartiets sympatisörer röstade. Lars Ohly tolkade sitt partis valkatastrof som att partiets sympatisörer stannade hemma mer än andra. Så var det inte, det var bara det en stor del av dem röstade på andra partier.
Bara drygt 40 procent av socialdemokraternas sympatisörer röstade. Det är ingen tillfällighet. Från Tage Erlanders Metalltal 1961, till stor del skrivet av Olof Palme, talade socialdemokratin under 30 år negativt om Europasamarbetet. Som parti var socialdemokratin på jasidan i folkomröstningarna om först EU och sedan euron, men båda gångerna röstade flertalet sympatisörer nej.
I år placerades den EU-negativa Marita Ulvskog överst på valsedeln. Om paritet hade något av det Europaengagemang som finns hos systerpartierna i övriga EU skulle det Sverige sammantaget ha betydligt högre valdeltagande i de europeiska valen. Partiet inte ens gjort försök till en långsiktig positiv opinionsbildning. Taktiken både 2004 och i år har varit att lägga ned mesta kraften på att utmåla EU som ett hot mot fackliga rättigheter. Flertalet stora frågor inom EU kommer för partiets del helt i bakgrunden. Det ger partiets EU-kampanjer en negativ grundton som knappast kan bidra till att fler röstar.

GD 17 juni 2009