Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Se upp för nya bluffakturor

Betala ingen sotningsfaktura om du inte har haft besök av sotaren. Just nu cirkulerar bluffakturor för sotningsarbeten som aldrig har utförts.

Annons

När Nico Nisto på Hedesunda Pizzeria fick en faktura på 2285 kronor för en brandskyddskontroll blev han misstänksam. Fakturan kom ifrån företaget Svensk sotningstjänst. Men eftersom ingen varit på pizzerian och genomfört någon brandskyddskontroll så ringde han upp företaget som inte kunde svara på när kontrollen skulle ha ägt rum.

Sedan ringde han upp Sotningsväsendet i Gävle som kunde bekräfta att fakturan som skickats till Hedesunda Pizzeria är en bluffaktura.

– Det finns inga andra företag i Gävle kommun och Älvkarleby kommun som utför sotningsarbeten, säger Björn Hedin, chefsskorstensfejare på Sotningsväsendet i Gävle.

Han berättar att Sotningsväsendet alltid aviserar att de ska komma i förväg och att de tar betalt i efterhand. Om man vet om att man inte har haft besök av en sotare så kan man alltså utgå ifrån att eventuella fakturor för sotningsarbeten är falska.

GD försökte igår att nå företaget Svensk sotningstjänst men möttes endast av en telefonsvarare.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) ökade antalet bluffakturor med 106 procent första halvåret i år jämfört med samma period i fjol.

– Det rör sig om väldigt stora pengar och straffet är försumbart. Att råna en bank ger i bästa fall några miljoner, det här ger lätt 15 miljoner om året och man löper aldrig risken att åka dit, säger säkerhetschef Dick Malmlund på Svensk Handel.

Enligt Malmlund är det samma 10–15 grovt kriminella personer, som ligger bakom drygt 90 procent av alla falska fakturor. Få av bedragarna åker fast eftersom många ärenden avskrivs av polisen när ord står mot ord.

Under sommaren när många företag anställer vikarier passar bedragarna på. De riktar ofta in sig på enmansföretag, bostadsrättsföreningar och ideella föreningar. Företag som inte betalar hotas med betalningsföreläggande och kronofogden. Malmlund menar att regeringen måste se över regelverket för att få bukt med det växande problemet. TT/GD