Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sillen lurade drömlaxen

Annons

Laxfisksäsongen i Älvkarleby kom igång förra veckan. 16 stora laxar har fångats så här långt. Den största hittills i år fångade Peter Boström, Hyttön, i torsdags. Laxen vägde 20,7 kilo och fångades på en Sillen vid Kistan. Sillen är en fluga som har åtskilliga laxar i Älvkarleby på sitt samvete.

Peter har tagit många laxar genom åren i Älvkarleby. Tidigare personrekord låg på 16,5 kilo.

Enligt Fiskeriverkets prognoser ser det nu riktigt ljust för laxen i Östersjön. I höstas talade Fiskeriverket om att det skulle kunna bli rena laxexplosionen de närmaste åren. I sin resursöversikt för 2009 som kom förra veckan har i och för sig förväntningarna skruvats ner en aning. Det är en förhöjd dödlighet bland laxungarna, när de vandrar ut som så kallade smolt, som kan sätta käppar i hjulet för den positiva utvecklingen.

Även i älvarna uppe i Norrbotten har laxarna börjat komma. I Byske älv, vars fångstrapporter finns på Internet, har åtminstone redan ett 50-tal laxar fångats på sportfiske.

I flera laxälvar finns någon form av kontroll på laxuppvandringen, antingen med fälla eller med fiskräknare. I alla dessa älvar ökade antalet lekvandrande laxar under 2008 jämfört med tidigare år. Hur uppvandringen är i just Byskeälven kan du till och med följa via sms. Du skickar bara SKE LAX en gång till 722 70 så får du dagliga uppdateringar gratis från fiskräknaren. I går passerade fem laxar fiskräknaren.

Till och med hos oss i lilla Testeboån var det en riktig laxboom ifjol. Där är antalet laxar naturligtvis mycket lägre. Som en jämförelse så kan det en bra dag komma upp fler laxar till fällan för avelsfisk i Dalälven på ett dygn än vad som kom till Testeboån under hela 2008.

Det sker uppvandringskontroll i Testeboån också. Därför vet vi att det gick upp fler laxar bara under 2008 än sammanlagt under de senaste två decennierna. I går startades kontrollen för säsongen i Testeboån, och förväntningarna på att trenden med mera lax ska fortsätta även i Testeboån är naturligtvis mycket stora.

Resultatet av fjolårets laxuppvandring i Testeboån kan vi se nu i form av yngel i forsarnas strandzoner. De har hunnit bli ungefär fyra centimeter långa. Aldrig förr har jag sett så mycket yngel. De är inte lätta att få syn på, men smyger du en solig dag riktigt försiktigt längs stranden så ser du dem. Jag har tittat i Strömsbro, Forsby. Åbyggeby och Brännsågen. Överallt finns det laxyngel.

Fiskesidorna här i GD finns även på tidningens hemsida. Där kan du lämna kommentarer till det jag skriver. En som gjort sin röst hörd är Robban. Han har reagerat på att jag nyligen skrev om att fångsterna kommer att bli stora i laxfällorna som ligger utmed Billudden i Dalälvens mynnig.

Det är bra att du reagerar Robban, vem du nu är. Då får jag en anledning att fördjupa mig lite i detta med hur vi egentligen borde förvalta våra fiskbestånd.

Så här ligger det till. Våra naturresurser, som i detta fall lax, ska vi bruka på bästa sätt sett ur ett ekologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Detta är inte bara något som jag hittat på, det är fastslaget i lag.

Nu är det som bekant inte alltid som ovanstående förhållningssätt får gälla. Inom fisket har detta många gånger varit särskilt tydligt. Orsakerna till missförhållandena är oftast framgångsrik lobbying från yrkesfiskarna eller bristande kunskap.

Att fånga lekvandrande lax i fällor i Dalälvens mynningsområde då, är det det bästa sättet sett ur ett ekologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv? Svaret är nej.

Vi kan börja med att titta på det sistnämnda, det samhällsekonomiska. All yrkesfiskad lax redovisas till Fiskeriverket. Hittills i år har totalt 48 ton lax fångats i Östersjön. Försäljningsvärdet på denna lax är enligt samma statistik ett par tior per kilo. Hade laxen i stället fångats på sportfiske i någon älv så vet vi att det samhällsekonomiska värdet varit mer än 2 000 kronor per kilo. Med andra ord är det ekonomiskt sett rena Ebberöds bank att fiska laxen på något annat sätt än med sportfiske.

Ekologiskt då? Är det bra att fiska på blandade bestånd utanför älvarna? Fångsten i just fällorna vid Billudden består av naturliga skäl säkert till allra störst delen av lax som är på väg hem till Dalälven. Vi vet dock att det där även passerar lax som är på väg till andra vatten. All lax som fångas i fällorna tas till vara, vild som odlad. (Det har funnits en intention att vild lax skulle återutsättas vid fiske med fasta redskap, men det har aldrig realiserats.)

Nu kommer jag till nyckeln till hur laxen i Älvkarleby kan göra oss alla till vinnare: Vi låter bli att fiska lax utanför älven. Det leder till att mängden lax i älven ökar betydligt. Sportfiskarna kommer därmed att fånga mer lax, vilket i sin tur lockar ännu fler fiskare till Älvkarleby vilka fångar ännu mer lax och så vidare.

Nu är det emellertid så att sportfiskarna, hur de än bär sig åt, inte kommer att fånga mer än en bråkdel av den lax som kommer att vandra upp i älven. Och ser vi till den kompensationsodlade laxen så är det ett rent resursslöseri att inte beskatta den. Lösningen till det är att de yrkesfiskare som förlorar möjligheterna till näringsverksamhet när de inte får fånga lax vid Billudden ska få motsvarande mängd lax, och då bara sådan som från början är kompensationsodlad, från avelsfällan i Älvkarleby.

Med denna förvaltning får vi ett sportfiske med maximala förutsättningar. Den innebär dessutom att en större andel av den vilda laxen får en chans att komma hem till sin älv för att reproducera sig, till antingen Dalälven, Testeboån eller någon annan älv. Yrkesfiskarna blir också vinnare. I stället för att behöva åka ut och brottas med fällorna i ur och skur så behöver de bara hämta sin lax i Älvkarleby.

Den allra största vinnaren på ett bättre laxfiske i Dalälven är AB Älvkarleby kommun. En ökad attraktionskraft och ökade intäkter blir resultatet. Attraktionskraften är en av viktigaste ingredienserna för den regionala utvecklingen.

Förs några diskussioner runt detta hur fisket i Älvkarleby ska nyttjas på bästa sätt? Hör gärna av dig och berätta om du känner till något sådant. Tills vidare kan jag bara hoppas på att älven ska bringa så mycket glädje som möjligt, för den är en fantastisk resurs för vår region.

Min senaste egna fisketur var i lördagskväll. Då satt jag och metade uppe vid Lundbosjön. Det var flötmete med mask som gällde.

Lundbosjön har flera fina platser det går bra att meta ifrån. Det är fantastiskt skönt att bara sitta där och titta på flötet. Och vilken härlig tid det är just nu. I lördags låg sjön spegelblank, näktergalen sjöng, göken hoade och storlommen ropade utifrån sjön. Att få sitta mitt i detta är en lisa för själen.

Just att meta abborre är så okomplicerat och rogivande. Jag använde kastspö och glidflöte för att kunna kasta ut långt. Men faktum är att jag upptäckte efter hand att de flesta abborrarna högg väldigt nära land. Nästa gång jag ska ut till min favoritudde i Lundbosjön så blir det med endast ett toppknutet metspö. Allt för att gör det så enkelt som möjligt.

Resultatet av lördagskvällens fiske blev ganska många riktigt små abborrar som fick gå tillbaka och några skapligt stora. Det räckte precis till en middag med abborrfiléer för fyra personer.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD