Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sista visan på Hemgården

GÄVLEI går gick sista visan på Hemgården.

Annons
När Gösta Sörlind slog igen pianolocket och tog emot en blombukett var det som tack för allt, för alltid.
Hemgården har gått i konkurs, och onsdagskaféet är slut.
-Det känns vemodigt. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har haft så kul och fått möta folk i alla åldrar från spädbarn till 100. Nu är det slut, säger Britt Pehrson.
Hon är en relativt ung i gänget. Har bara arbetat på Hemgården sedan 1977.
- Det är jag som är nyast, säger hon och greppar vant två väldiga bullfat.
Musiken har tystnat och nu väntar de säkert hundra gästerna ivrigt på fika. Då gäller det att sno på.
Hon springer ut ur köket och håller på att krocka med Anna Thell som kommer fulllastad med kaffekannor. Hon är föreståndare på Hemgården, och nedläggningen betyder att hon blir arbetslös. Men själv bekymrar hon sig mer för gästerna.

För små människor
-Det här är ju små människor, som känner trygghet här. Vart ska de ta vägen nu? De kanske sitter hemma och går aldrig ut något mer, säger hon och fortsätter:
-Det är så många av de här som är ensamma. Så om man gör så här, säger hon och ger mig en klapp på axeln, om man gör så. Det kan vara en enda kontakt de får med någon annan. Det kan betyda så fruktansvärt mycket, förstår du?
Hemgården har funnits i huset sedan 1948. Men den senaste tiden har ekonomin blivit allt mer ansträngd.
När kommunen förra året nekade Hemgården ett anslag på 90 000 kronor innebar det att föreningen tvingades gå i konkurs.
Så i går hölls det sista musikkaféet på hemgården. En epok har gått i graven.
Eller som Anna Thell säger:
-Det här är sista gången med gänget.
MAGNUS LUNDQUIST
026-159630
magnus.lundquist_gd.se