Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ska kommuner starta egna tidningar?

Givetvis måste en kommun bedriva informationsverksamhet. Det är ett oavvisligt demokratiskt krav som följer av lagar, offentlighetsprinciper och ideal om öppenhet och transparens.

Kommuner bör alltså anslå resurser och personal för att underlätta för allmänheten att kunna informera sig om kommunala beslut, planer och annat. Man kan kalla det för ett "passivt" och neutralt informationsutbud; det ska finnas tillgängligt när någon önskar få det, och det ska handla om fakta.

Ovanpå detta behöver kommuner nuförtiden också marknadsföra sig – lyfta fram och sprida de fördelar det innebär att bosätta sig eller bedriva företag i kommunen, eller besöka den. Med ökad rörlighet i form av expanderande arbetspendlingsregioner, bättre kommunikationer och en växande besöksnäring konkurrerar kommunerna numera på en humankapitalmarknad.

Så långt allt väl. Men den kommunikationsavdelning som Gävle kommun nu håller på att bygga upp är av en helt annan dimension och karaktär.

För det första omfattningen. Kommunen bygger upp en propagandaapparat som personellt och budgetmässigt är jämförbar med en hel tidningsredaktion av GD:s eller AB:s storlek.

För det andra, identifikationen. Det är inte ovanligt att journalister rekryteras som kommunikatörer, och så att säga "byter sida" från att granska information till att bedriva information. Men bilden av ett staket som skiljer de båda sidorna åt, och därmed dess motstridiga uppdrag, har oftast hållits ömsesidigt tydlig. Informationsbranschen har i regel haft heder att inte låtsas som om den bedriver journalistik utan är för det mesta tydligt varudeklarerad.

Det speciella med Gävles nya kommunikationsstrategi är att man mentalt suddar ut gränserna. Man använder journalistisk terminologi och talar om sig själv såsom en redaktion i stället för en (kommunikations-) avdelning, man utlyser en tjänst som reporter, inte informatör.

För det tredje, relationen till befintlig media.

Medan såväl informations- som marknadsföringsuppdraget fortfarande stannade vid att förmedla budskapen via journalistiska medier, och därmed låta informationen genomgå vederbörlig kritisk granskning, övergår man nu till att vilja runda medierna. Det underlättar ju betydligt ambitionerna att inget ofördelaktigt om uppdragsgivaren ska komma ut, och i den mån så skulle ske så är uppdraget att mottagaren ska "ompröva sin bild av Gävle till det bättre".

Men – det stoppar inte med det. Den bild som framtonar är att kommunen vill skapa sig ett eget massmedium, med muskler att kunna konkurrera med befintliga medier.

I stället för att surfa in på gd.se hoppas kommunen att de som är intresserade av Gävle surfar in på kommunens hemsida – som har som mål att "avkommunaliseras". Det kan knappast innebära något annat än att hemsidan hamnar allt längre från det ursprungliga, neutrala, informationsuppdraget, och övergår till något helt annat. En kommunfinansierad tidning med bara goda nyheter.

Se Gävle kommuns kommunikationschef Johan Adolfsson intervjuas i GD:s webb-TV

Läs mer: Skattemiljoner till propaganda