Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ska vi verkligen skuldsätta en grupp som redan har det svårt?

MUF vill minska kostnaderna för migrationen.

Annons

Regeringen förlänger gränskontrollerna vid Öresundsbron. De socialdemokratiska statsråden fruktar en upprepning av förra höstens flyktingkris. Beskedet kom inte som någon större chock. Det finns nog inget land i Europa som skulle våga sig på en annan väg i dessa tider av stora flyktingströmmar.

För svenska flyktingvänner är beskedet givetvis motbjudande. Men i stället för att bara kritisera stängda gränser finns det politiska krafter som försöker formulera alternativ för att åter införa en generös flyktingpolitik.

Förra helgen hade Moderaternas ungdomsförbund, MUF, stämma. Förutom att Benjamin Dousa valdes till ny förbundsordförande mejslade ungmoderaterna fram nya migrations- och integrationspolitiska förslag. Från de politiska ungdomsförbunden kan man oftast förvänta sig radikala krav och idéer. Och MUF är inget undantag.

På DN Debatt föreslår ungmoderaterna att det svenska flyktingmottagandet ska göras om från grunden. Främst handlar det om att flyktingar som kommer till Sverige ska stå för sina egna kostnader. Nyanlända ska kvalificera sig in till välfärdsförmåner genom att arbeta och betala in skatt. Integrationsstöd, så som bostad och SFI, ska finansieras av de nyanlända själva genom statliga lån som sedan ska betalas tillbaka.

Det är välkommet att MUF åtminstone försöker formulera ett nytt politiskt alternativ. Som debatten går i dag verkar det nämligen bara finnas två alternativ: en återgång till migrationspolitiken innan flyktingkrisen bröt ut 2015, eller regeringens gränskontroller och åtstramning av asylreglerna.

Så behöver det ju inte vara. Men det betyder inte att MUF:s senaste utspel är den självklara vägen framåt. Risken är den att flyktingar, som redan är en resurssvag grupp här i Sverige, får dras med enorma lån större delen av sitt liv. Och med en redan stelbent arbetsmarknad blir det än mer problematiskt. Hur ska flyktingar kunna betala tillbaka lånen om de inte får jobb? Och kommer myndigheterna att kunna driva tillbaka skulderna?

Allt kan kokas ner till att MUF vill minska kostnaderna för migrationen. Och det är ju förståeligt. Just de offentliga kostnaderna för migrationen har varit en av de mest omdebatterade frågorna. Men svaret bör inte vara att skuldsätta en grupp som redan har det svårt.

Invändningarna är många. Men MUF har öppnat upp för en diskussion som kommer att bli allt mer central i dessa tider av stora folkvandringar. Frågor om hur välfärdsstaten ska finansieras, och vilka som ska få ta del av välfärdsstatens förmåner, kommer att bli dominerande. Det kommer även kräva en diskussion om vilka välfärdsförmåner flyktingar och nyanlända ska få i Sverige.

En sak är dock säker. Någon form av systemförändring kommer att behövas för att hantera migrationen och integrationen. De höga trösklarna in till den svenska arbetsmarknaden vore en bra start. För som det är i dag blir många nyanlända utelåsta från arbetsmarknaden.