Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skatteplanering ger miljoner till kommunkassan

/

Det är inte bara storbolagen som trixar för att slippa undan skatt.

Gävle kommuns avancerade skatteplanering har kostat staten minst 180 miljoner kronor sedan 1996.

Här är upplägget som retar gallfeber på finansminister Anders Borg.

Annons

I spåren av Caremaskandalen har flera stora bolagskoncerner fått hård kritik för sin avancerade skatteplanering. Men även många kommuner skatteplanerar på ett liknande sätt, med så kallade räntesnurror.

I en specialgranskning som Skatteverket gjort har 24 kommunala bolag i Sverige fått nej på sina ränteavdrag efter 2009. Ett av dem är Gävle Stadshus AB, moderbolaget i Gävles kommunkoncern.

– De avdrag som vi underkänt gäller lånetransaktioner som vi bedömer har uppkommit enbart i syfte att undkomma eller minska bolagsskatten, säger Carina Silbo, avdelningschef på Skatteverket.

Allt började egentligen redan 1995. Det var då kommunfullmäktige beslutade att bilda ett så kallat holdingbolag, Gävle Stadshus AB.

Bolaget beviljades ett fiktivt lån på 636 miljoner kronor av kommunen för att köpa kommunens alla bolag, som nu blev dotterbolag i en koncern.

– Det är aldrig fråga om riktiga pengar, bara siffror på pappret, säger Börje Noring, skatterevisor på Skatteverket.

Motivet bakom koncernbildningen stavades bättre ägarkontroll, större affärsmässighet, men också skatteplanering.

Gävles S-ledning såg att vinsterna i kommunens lönsamma bolag var på väg uppåt, men att mycket skulle ätas upp av bolagsskatt.

Genom koncernbildningen kunde vinster kvittas mot förluster i de olönsamma bolagen. Det slutgiltiga skattepliktiga beloppet krymptes med hjälp av ränteavdrag på det fiktiva lånet.

Tack vare de årliga ränteavdragen har kommunen sluppit undan totalt närmare 180 miljoner kronor i statlig bolagsskatt sedan 1996.

Samtidigt har kommunen inte behövt skatta på ränteintäkterna eftersom kommuner, till skillnad från kommunala bolag, är skattebefriade.

Men skatteplanering var då som nu en känslig fråga – inte minst inom socialdemokratin. Även andra partier var kritiska. Vänsterpartiet och Folkpartiet sa nej när beslutet om koncernbildningen togs. Men den dåvarande S-ledningen ansåg att fördelarna övervägde.

Skatteplaneringen rullade på ganska obekymrat fram till 2009 då en lagändring begränsade avdragsrätten. Men sedan dess har många kommunala bolag, däribland Gävle Stadshus AB, lagt om sin skatteplanering. De interna lånen har bytts mot externa lån från Kommuninvest och banker – ett sätt att kringgå lagen.

– För kommunbolagen blir det ingen större skillnad. De betalar fortfarande lika lite skatt, säger Börje Noring.

Skatteplaneringen har retat gallfeber på finansminister Anders Borg, M, som nu meddelat att Skatteverket ska få i uppdrag att särskilt granska den kommunala sektorn.

– Vår utgångspunkt är att alla ska betala skatt. Det är särskilt viktigt för dem som själva lever på att medborgarna är beredda att betala sina skatter. Det är helt orimligt att det förekommer aggressiv skatteplanering i kommuner som borde ägna sig åt att producera välfärd, sa han under en presskonferens nyligen.

Det har även lagts fram ett lagförslag för att stoppa riskkapitalbolagens och kommunbolagens räntesnurror. Men det har kritiserats för att inte komma åt de kommunala bolagens skatteplanering.

Annons