Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skippa löfteskarusellen

/
  • Pensionärernas ekonomiska situation gynnas bäst av en politik inriktad på tillväxt.

Annons

Oppositionens företrädare har under mandatperioden tävlat om vem som i mest indignerande ordalag kan beskriva jobbskatteavdragets relation till pensionärerna. Ett axplock: ”Endast 3 procent av svenska folket stödjer regeringens straffbeskattning av pensionärer”, skrev partiledare Mona Sahlin, S, och tidigare statsministern Ingvar Carlsson på Svd Brännpunkt (19/7 2010).

”Det är inte anständigt att Sveriges pensionärer med en låg eller normal inkomst ska betala väsentligt mer i skatt än de som fortfarande arbetar”, utropade ett gäng S-veteraner där Jan Eliasson ingick (DN Debatt 20/6 2010).

”Det är orimligt och orättvist att pensionärer och löntagare ska betala olika skattesatser för samma inkomst”, skrev Thomas Bodström med flera i motion 2009/10:Sk465 med namnet Straffskatt mot pensionärerna.

Överdrifterna kring reformen har inte varit nådiga: det är orättfärdigt, en indikation på att alliansen ogillar pensionärer, det är ett angrepp, en åldersdiskriminering, en en straffskatt. Etcetera. Via google återfås exempelvis 249 000 träffar på sökordet ”pensionärsskatt”, bland annat Socialdemokraternas sajt www.pensionarsskatten.se.

För drygt en vecka sedan lovade S-ledaren Sahlin att ta bort hela skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare under nästa mandatperiod. Alliansen har heller inte varit sen med sockrade besked, först utlovades fem miljarder i skattelättnader och på gårdagens DN Debatt utlovade de borgerliga partiledarna ytterligare 2,5 miljarder i förhöjt grundavdrag till pensionärerna redan 2011. ”Som en reformambition – om ekonomin tillåter – öppnar vi också för ett andra steg på 2,3 miljarder kronor”.

Anledningen till att de båda blocken tävlar med mångmiljardlöften i ivern att vara den som mest kompenserar landets äldre är valanalysen att pensionärskollektivet öppnar dörren till Rosenbad. 1, 8 miljoner pensionärer jävlas man inte med.

Nu visar dock nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström, verksamma vid Institutet för näringslivsutveckling, att valrörelsens hetaste politiska strid utgår från felaktiga antaganden. Tas de på lönebeskedet osynliga arbetsgivaravgifterna med i beräkningarna så betalar nämligen löntagarna högre skatt än pensionärerna. Förra året betalades det in 87 miljarder kronor i löneavgifter till statskassan. Jobbskatteavdraget uppgick till totalt 66 miljarder.

Jobbskatteavdraget framställs av oppositionen som ett hån mot ”de som byggde landet”, men det finns skäl att ifrågasätta myten om pensionärer som samhällets stora förlorare. Utan tvekan finns det alldeles för många ”fattigpensionärer”, men drygt 40 procent av alla pensionärer är miljonärer och siffror från Statistiska centralbyrån visar att pensionärerna är den grupp som sedan början av 1990-talet haft störst procentuell ökning av den disponibla inkomsten.

Hur som. Det som skulle främja alla, såväl löntagare som pensionärer, är en politik som varken stirrar sig blind på skattetabeller eller ställer grupper mot varandra i enkla retoriska utspel.

Löfteskarusellen borde ersättas av det klara beskedet att pensionärernas ekonomiska situation gynnas bäst av en politik inriktad på tillväxt. Poängen med jobbskatteavdraget var inte fördelningspolitiskt utan att höja sysselsättningen.

Alliansens kapitulation inför oppositionens pensionärspopulism är minst sagt olycklig.

Annons