Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skolor når inte sina mål

GÄVLEEndast fyra av Gävles skolor når upp till sina förväntade resultat.I övriga sju skolor lyckas man inte alls uppnå målen.Och då handlar det inte enbart om elevernas betyg.

Annons
I Skolverkets modell tas det även hänsyn till föräldrarnas utbildning och andelen invandrarelever på skolan.
Nu börjar Barn och Ungdom titta på andra kommuner med bättre resultat.
Södertälje är ett exempel.
- Ända sedan det nya betygssystemet infördes har de legat över det förväntade resultatet, säger Bo-Erik Simonsson, kvalitetsutvecklare på Barn och Ungdom som tittat runt efter kommuner som ligger bra till.
Eventuellt kan någon fungera som en förebild i arbetet med att få upp elevernas resultat.
- Vad är det till exempel som gör att skolorna där har så bra resultat när man har dubbelt så många invandrarelever som Steneberg? Det kan vara intressant att se vad de har gjort, menar han.
Under förra året klarade kommunen som helhet inte av att nå upp till det resultat som förväntades.
Skolor som Steneberg, Milboskolan och Sörbyskolan har inte på långa vägar uppnått de värden som förväntas med tanke på skolornas förutsättningar.
Bäst resultat visade eleverna på Lillhagsskolan i Bomhus.
Skolan har gjort ett rejält lyft jämfört med i fjol då resultatet inte alls var lika bra.
Men att resultaten för olika skolor med åren skiljer sig åt är inte så konstigt, menar Bo-Erik Simonsson.
Även om den sociala strukturen i området inte förändras i någon större grad så kan andelen invandrarelever i en klass variera. Om det
är fler pojkar än flickor
i klassen slår det också igenom.
- Det som är intressant är att se på de skolor som alltid ligger över eller under det förväntade resultatet, menar Bo-Erik Simonsson.

Snabbt accepterad
Skolverkets modell har snabbt blivit accepterad i hela landet. Den studeras också av barn- och ungdomsnämnden som vill se en tydligare koppling mellan måluppfyllelse och pengafördelning.
Därför tycker nämndsordförande Helene Åkerlind, s, att det finns en poäng att använda modellen som en måttstock.
- Att bara titta på andelen godkända elever är inte heller bra. Grejen är den att vi måste höja våra resultat. Vilket system man sedan använder är något vi måste fundera på, säger hon.
I arbetet för att förbättra resultaten ingår även att höja lärartätheten i grundskolan till 1996 års nivå på 8,12 lärare per 100 elever.
För att klara det behövs minst 26,4 miljoner kronor under kommande fyra år. Här vill nämnden att kommunledningen skjuter till pengar.
MARIA BRANDER