Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sköterskeprotest mot låg lön

/
  • Gunnar Foss (längst fram till vänster) och övriga sjuksköterskor inom hjärtsjukvården på Gävle sjukhus protesterar mot låga löner och hård arbetsbelastning.

Sjuksköterskorna inom hjärtsjukvården i Gävle tar inte längre på sig extra arbetspass frivilligt. Aktionen är en protest mot löneläge och arbetsbelastning.

– Vi känner oss utnyttjade, säger Gunnar Foss, en av sjuksköterskorna.

Annons

De cirka 70 sjuksköterskorna vid hjärtmottagningen, hjärtintensiven och hjärtavdelningen på Gävle sjukhus är missnöjda.

Nu har de påbörjat en aktion för att tydliggöra för arbetsgivaren vad de tycker om arbetsmiljö och löner. Hädanefter kommer de inte att frivilligt ta på sig extra arbetspass.

– Det håller inte längre att bara vara snäll och ställa upp, säger Gunnar Foss.

Sköterskorna har reagerat mot att nyanställda sjuksköterskor från och med i år garanteras minst 22 000 kronor i månadslön i landstinget i Gävleborg. Det är mer än vad flera av de mer erfarna sjuksköterskorna tjänar.

– Det är inget fel i sig att ingångslönerna höjs men det blir konstigt när de som ska introducera de nya tjänar mindre. Det är en märklig lönepolitik, säger Gunnar Foss.

Sjuksköterskorna på hjärtenheten vill nu att en generell löneförhöjning på 2 000 kronor i månaden genomförs för alla sjuksköterskor.

De kräver också en rimligare arbetsbelastning. I dag är det mycket vanligt att personalen på enheten måste jobba extra.

Särskilt på helger förekommer det ofta att sjuksköterskor rings in för att täcka upp för någon som blivit sjuk.

– I lördags skulle jag börja jobba på eftermiddagen men blev inringd redan på morgonen eftersom det fattades folk. Det blev dubbla arbetspass för mig. Jag jobbade från sju på morgonen till tio på kvällen, säger Gunnar Foss.

Att det blir så här någon enstaka gång får man vara beredd på, menar han. Men när det sätts i system är det oacceptabelt.

Det sliter på personalen och försämrar den medicinska säkerheten.

– Har man jobbat länge och är trött ökar risken för att man gör misstag, till exempel doserar fel, säger Gunnar Foss.

Annons