Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det bor en hippie i Ledin

/
  • Tomas Ledin vill hellre fokusera på att det är 40 år sedan han släppte sin första skiva, än att han fyller 60 år.Foto: Jessica Gow/Scanpix

Tomas Ledin firar 60 år som männi­ska och 40 år som artist. Ett stycke populärkulturhistoria med låtskrivandet som drivkraft.

Annons

40 år är ett rejält stycke tid. Tomas Ledins artistkarriär sträcker sig så långt tillbaka: Via 00-talets skivsläpp och turnéer tillbaka till 1990-talet med Rocktåg och stora försäljningsframgångar, 1980-talet då han vann Melodifestivalen och försökte sig på en utlandskarriär, gifte sig och bildade familj. Och 1970-talets genombrottsår, när han var ung och uppåtsträvande och inte bangade för ett och annat äventyr, som att åka med på Abbas sista världsturné.

Men det var på 1960-talet det började. Då var han fortfarande en tonåring, som älskade musik men ännu inte visste att det var vad han skulle ägna hela sitt vuxna liv åt.

– På 1960-talet var jag ju ett fan, en tonåring som var helt besatt och tokig i popmusik, säger Tomas Ledin. Med allt vad det förde med sig av kläder, tankar och livsstil. Men framför allt musiken, jag var extremt nördig och satt hemma och spelade mest hela tiden.

Lärarsonen från Sandviken formades av 1960-talsandan med ”peace, love and understanding”, och menar att han fortfarande har sina rötter i den epoken.

– Trots min kavaj och skjorta så finns det en hippie här inne, värderingsmässigt. Och det är jag glad för. Jag var pacifist på den tiden, totalvägrade militärtjänsten, och var vegetarian. Jag är väl ingetdera i dag men har ändå kvar den grundsynen.

En viktig milstolpe var året mellan 17 och 18 när han for som utbytesstudent till USA och klev upp på scenen för första gången.

– Jag och sonen i familjen där jag bodde började spela på coffee houses och klubbar. Det var ett stort steg.

Tillbaka i Sverige ett år senare, som 19-åring, fick han skivkontrakt. Resten är ett stycke svensk populärkulturhistoria, med hits som ”Sommaren är kort”, ”Never Again” (duett med Agnetha Fältskog) och ”En del av mitt hjärta”, turnéer och framträdanden och nu alltså även en egen krogshow med runt 100 000 sålda biljetter till dags dato.

Drivkrafterna har ändrats genom decennierna; han behöver inte längre visa föräldrarna att det visst går att skapa sig ett liv utan att ha en akademisk examen. Och pengar har han vid det här laget så att det räcker, ”jag behöver inte stå på Rondo eller göra skivor”. Han har fått publiksuccéer och hits, men också sura recensioner och har gått in i väggen både på 1980- och på 90-talet, och blivit tvungen att revidera vad som verkligen har varit viktigt för honom.

Allt sammantaget har han kommit fram till att det är låtskrivandet som är, och har varit, den styrande kraften i hans liv.

– Har jag skrivit låtar så har det blivit plattor och då har det ju blivit turnéer och framträdanden. Låtarna har varit pilarna framåt i mitt liv.

Nu är det åter en ny fas i livet. Barnen har blivit stora och det är ett nytt skede för Tomas och hustrun Marie.

– Nu kan man åka ut och tågluffa igen! Nä, men det är en spännande fas, och jag är lyckligt lottad. Jag lever med en kvinna som jag trivs väldigt bra med, har ett par söner som är på väg ut i livet, och mina föräldrar lever fortfarande. Det är en bra tid i livet.Malin Eijde

Mer läsning

Annons