Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Herberth går mot 65 med musik

/
  • Musik och dans tar mycket plats i G Herberth Nordmarks liv numera. I morgon fyller han 65 år, men festen har han redan i dag.

Annons

GD GRATULERAR

– Jag har varit ute på stavgång i åtta kilometer nu på morgonen. Tänk, det är konstigt: Här bor massor av folk och man möter nästan aldrig någon när man är ute och motionerar.

G Herberth Nordmark är en flitig motionär, han säger själv att han är jätteglad över att han fortfarande tycker att det är roligt att röra på sig. Och det är klart, han har ju varit fotbollsspelare (division III och IV), sprungit aktningsvärda 14 maratonlopp.

– Sammanlagt har jag sprungit 300 tävlingslopp. Som bäst var jag när jag var 43 år, säger han.

Men numera är det stavgång som gäller.

G Herberth Nordmark kommer norrifrån, det hörs tydligt. Han vagga stod i Dirivaara utanför Överkalix och han var nummer sex i en syskonskara på tio.

– Mamma och pappa tänkte lägga av när jag föddes, men så såg de hur jag såg ut så då måste de försöka igen, säger Herberth.

Nu är de fem syskon kvar i livet och slumpen har gjort att fyra av dem bor i Gävle.

Herberth siktade från början på att komma in på GIH, idrottsintresserad som han var. Han gick först folkhögskola och sedan fritidsledarutbildning men på GIH kom han inte in.

– Då gick jag journalistlinjen på folkhögskolan i Kalix och sedan fick jag jobb på sporten på Piteå Tidningen. Sedan kom jag till Dala-Demokraten.

Fast efter några år som reporter ledsnade han. Sportskrivandet blev för mycket upprepning.

– Jag fick en slags skrivångest och började fotografera i stället.

Som frilansande fotograf jobbade Herberth bland annat åt Arbetarbladet i många år. Och han är mycket glad åt alla år i tidningsvärlden. Han har mött massor av spännande människor och i många år var hans grej att skicka julkort med sig själv tillsammans med någon sportkändis: Karelin, Merlene Ottey, Björn Dählie och Kajsa Bergqvist för att ta några exempel.

– Fast det mest fantastiska var när jag fick träffa B. B. King! säger han.

Musiken kom in sent i Herberths liv, det är inte många år sedan han upptäckte att han liksom hans syskon hade musiköra. Han började spela munspel, gitarr och ukulele. Nu spelar han då och då med i olika amatörband och hans eget band ska förstås uppträda vid födelsedagsfesten.

Han spelar ofta tillsammans med sina barnbarn. Han har en försvarlig samling instrument som maracas och tamburiner.

– Att vara barnvakt är en viktig syssla för morfar. Och jag har bestämt mig för att vara med när de växer upp, säger Herberth.

Då är det lätt att förstå varför han packar träningskläderna först av allt när han åker bort. Att hålla sig i form är ju en investering för framtiden.

Några funderingar inför att bli 65?

– Nej, jag är inte ett dugg orolig för att bli gammal. Jag brukar tänka att om man blir senil är det inga problem. Tänk så många nya bekantskaper man får göra då.

Ja, glimten i ögat och nära till skratt har han, pensionären som föddes under årets mörkaste natt för 65 år sedan.

– På min fest ska jag spela ”O helga natt” på munspel, säger han.

Det blir nåt att se fram emot för de runt 70 födelsedagsgästerna!

Mer läsning

Annons