Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olov 100 år gör det mesta själv

/
  • Pigg, vital och utan krämpor. Olov Östlund fyller 100 år i dag och firar med att åka bort med sina barn.

Det är en vital man med pigga ögon som öppnar dörren till lägenheten i Forsbacka.

Annons

Olov Östlund klarar både matlagning och städning på egen hand. Men i dag när han fyller 100 år blir han garanterat bjuden på middag. Han firar nämligen den stora dagen med att åka bort med sina barn.

Vi träffas en onsdag förmiddag. Vid lunchtid ska Olov Östlund gå på sopplunch i kyrkans regi. Det gör han varje onsdag.

– Vi får soppa och smörgås och så är det kaffe och kaka efter, säger han.

Till kyrkan som ligger en stenkast bort cyklar han. Han cyklar ofta och gärna och året runt. Lördagen före cyklade han till sin dotter som bor i Bovik och på vägen hälsade han på en bekant. Det blev över två mil.

– Det är lättare att cykla än att gå. Jag har opererat en höft, säger han som förklaring.

På grund av detta har han fått en damcykel av sin dotter. Den är lättare att kliva på och av. Han har också backspegel på cykeln efter krav från sina barn. Och självklart använder han hjälm.

I köket där vi sitter står två brickor med trattkantareller på tork. Svampen plockade han vid sonens stuga några dagar tidigare. Han går gärna i skogen och berättar att han också plockat lingon och gjort sylt. När hans hustru Karin levde var de ofta i skogen och plockade bär och svamp.

Olov Östlund föddes i Rörberg. Hans mamma dog när han var liten, liksom två av syskonen.

– Jag minns inte mamma, hon dog i lungsot, säger han. Och min syster Rut, hon var väl bara sju år då, dog på sjukhuset. Hon hade ont i ett knä.

Olovs pappa stod ensam med två barn. Han försökte med hushållerskor, men det fungerade inte. Så Olov hamnade hos en moster i Axmar by och hans äldre syster hos en familj i Österfärnebo. I Axmar gick han sina sex år i skolan. På sommaren jobbade han hos bönderna och när familjen flyttade till Hamrånge följde han med och fick sommarjobb på sågen.

Under tiden hade hans pappa fått jobb på Åbyfors tegelbruk och tyckte att Olov kunde flytta hem och börja jobba på lådfabriken där.

– Jag var 15 år och fick 10 kronor i veckan, minns han.

Efter lådfabriken blev han bonddräng igen. Han fick jobb på Stenhammar, ett jordbruk ovanför Kungsbäck. Hans jobb var att köra mjölk till kasernerna på I 14 och springa i trapporna med mjölkkrukorna.

Efter mjölken blev det annat drickbart när Olov Östlund började köra bryggarbil åt Sandvikens bryggeri. Han körde mycket på Forsbacka och det var där han träffade Karin. De gifte sig 1938 och fick ett långt liv tillsammans, 70 år.

– Vi gifte oss precis när kriget började, säger Olov. Vi bodde i Bäck ett tag men flyttade till Forsbacka.

Olov och Karin fick tre barn. Äldste sonen bor i Bollnäs, en son i Forsbacka och dottern i Bovik. Numera finns det också barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarns barnsbarn. Han visar stolt en inbjudan till dop den 15 oktober av just ett barnbarns barnbarn. Det är stort.

Olov jobbade på bruket i Forsbacka i tio år innan han började på Sandvik som synare. Där blev han kvar till pensionen.

– Vi jobbade treskift. Jag började söndag kväll och gick av lördag morgon. Men det var bra på Sandvik, många förmåner.

Det var när Karin dog 2008 som Olov Östlund slutade köra bil och började cykla i stället. Varje fredag äter han middag hos sonen i Forsbacka. På fredagar unnar han sig också en whisky. Han är en flitig gäst på biblioteket.

– Jag har alltid en bok på gång säger han. Så byter jag veckotidning med grannen. Jag har Hemmets Journal och hon har Hemmets Veckotidning. Och så har jag Land.

Pigg, vital och inga krämpor. Den som inte vet skulle säkert dra av 20 år om de ska gissa Olov Östlunds ålder.

Mer läsning

Annons