Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Snabba ryck för Stefan

Från stillastående till 100 knyck på en sekund.

När Stefan Eriksson trycker gasen i botten står tiden stilla.

– Lite grann av en pojkdrömsvarning, förklarar Eriksson över en kopp fika i garaget hemma på Västanån, Älvkarleby.

Annons

Han sneglar på teamets nya tävlingsbil, en Pontiac Grand Am – ägd av honom själv och kompisen Mats ”Gurra” Olsson.

Efter en lång och delvis brokig karriär inom dragracingsporten ska duon nu ta upp kampen med eliten i klasserna Competition Eliminator samt Pro Stock. Första tävlingen med den nya bilen blir i Sundsvall helgen 18–19 juni.

Om allt går enligt planerna följer därefter fortsättning på hög nivå. Veidec Festival på Mantorp Park samt EM-deltävlingen på Hockenheim är två stortävlingar på agendan.

– Så är det tänkt, efter att en och annan pusselbit fallit på plats. Det gäller att allt fungerar till hundra procent om man ska kunna hänga med i stora sammanhangen, betonar Stefan Eriksson.

Som alltså är den som sköter ratt, spakar och pedaler. Mats Olsson är chefsmekaniker.

Även Stefans bror Jocke Eriksson ingår i teamet, plus att man har hjälp av grannen Scott Boyer när det gäller datorerna i bilen. Dragracing är en lagsport, där föraren är en beståndsdel – nog så viktig.

Stefan Eriksson köpte sin Pontiac 2008, utan motor och växellåda. Den är byggd 2005 i USA och importerad till Sverige året därpå. I stort sett allt på bilen är special, skyddsbur som består av rör i det till synes oändliga och en kaross helt tillverkad i kolfiber.

Motorn införskaffade teamet i höstas. Den har en volym på 8,2 liter, åtta cylindrar och varvar näst intill 10 000 varv i minuten. Effekten hamnar på 1 350–1 400 hästkrafter.

– Jag ska växla vid 9 500 varv och det kommer att bli lite ovant eftersom min förra tävlingsbil hade automatlåda, säger Eriksson.

Som helt klart kommer att få det svettigt på ”kontoret” under färdens gång. Fem växlar ska hinna läggas i före målgången, som i dragracing sker efter en kvarts engelsk mil (drygt 400 meter).

– Femman ska faktiskt ligga i redan halvvägs mot mål. Då förstår du att det kan bli lite jäktigt, skrattar Stefan.

Svenska rekordet i klassen är 6,64 sekunder. Världsrekordet hamnar ungefär 15 hundradelar snabbare! Som tur är behöver Stefan bara använda kopplingen i starten. Därefter har han ”bara”växelspaken att hålla reda på.

– Min målsättning är till att börja med att köra på tider under sju sekunder. Sedan får vi se hur långt ner vi klarar av att komma, fortsätter Stefan Eriksson.

Om nu någon till äventyrs tror att dragracing bara är att trycka gasen i botten och köra rakt fram i 400 meter så … glöm det. Sporten är en hel vetenskap, både vad gäller körteknik och bilens teknik.

Det finns hur många vägar som helst att gå för att kapa hundradelar. Hur kopplingen ska justeras för maximalt grepp i drivhjulen, hur chassit ska ställas in med mera. Små, små detaljer skiljer succé från fiasko. Dragracing handlar om finmekanik i det oändliga.

Stefan Eriksson poängterar också att under själva tävlingen – stegen – är det först i mål som gäller. Många gånger kan det räcka att man över huvud taget kommer i mål. Tiden, eller hastigheten, är egentligen ointressant i detta skede.

– Nerverna är på helspänn när det drar ihop sig till start. Det är så lätt att bli för het på gröten och få för mycket hjulspinn, eller dra iväg innan lyset slagit om till grönt. I det läget är man rökt och konkurrenten kan promenadköra till avancemang.

Vid fyllda 52 år är det nu upp till bevis för Stefan Eriksson. Teamet har investerat en smärre förmögenhet i den nya bilen. Det är dags ta upp kampen med de stora elefanterna i sporten.

– Det ska bli riktigt skoj. Vi ser verkligen fram mot att få starta upp motorn och ge järnet, säger Stefan Eriksson och Mats Olsson.

Nu lägger Eriksson i en ny växel