Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sopa framför egen dörr

Annons

Inför valet till Europaparlamentet sade flera av partierna att de ville minska byråkratin i EU, men i förhållande till folkmängden har EU dock få anställda jämfört de offentliga förvaltningarna på nationell och lokal nivå.

EU-administrationen avgör inte individuella fall. I stat, landsting och kommuner avgörs däremot varje dag otaliga ärenden rörande enskilda personer, i skattemyndigheter, centrala studiestödsnämnden, socialkontor, lantmäterienheter, skolförvaltningar, hälsocentraler, körkortsmyndigheter och många andra organ.

EU:s jordbruksstöd, signumet för EU-byråkratin, administreras inte heller centralt utan varje enskild jordbruksansökan om bidrag avgörs i nationella organ, för svensk del hos länsstyrelserna.

När jordbrukspengar försnillats återspeglar det tillståndet i nationella byråkratier. Graden av korruption skiljer sig historiskt, och är större i till exempel Italien och Frankrike än i de nordiska länderna. De nya medlemsländerna Rumänien och Bulgarien är okända i sammanhanget.

Byråkrati kostar, men värre är att enskilda kan komma i kläm genom myndighetsbeslut. Den enskildes rättssäkerhet kan sägas ha ökats genom möjligheten att få sin sak prövad av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, belägen i Strasbourg och tillsatt av Europarådet.

Den vällovliga kampen för att minska byråkratins makt över enskilda måste främst föras på hemmaplan.

Ett skrämmande exempel är FRA-frågan. Varken väljare eller partiernas kongresser och stämmor hade krävt att FRA skulle övervaka datanätet. Ingen parlamentarisk utredning tillsattes, trots att ärendet i högsta grad gällde principer och personlig integritet. Det var i stället FRA:s generaldirektör, alltså en i sammanhanget jävig person, som bearbetade försvarsdepartementet, före och efter regeringsskiftet 2006.

Tre försvarsministrar i rad ställde upp på FRA:s linje. Fredrik Reinfeldt lät sig övertalas, och sedan justitieministern givit upp sitt motstånd, sökte regeringen likrikta riksdagsgrupperna. De riksdagsledamöter som var tveksamma utsattes för mycket hårda påtryckningar.

FRA:s generaldirektör gick till hårt angrepp mot parlamentariker som motsatte sig att hans verk skulle få radikalt ökade befogenheter. Bara en av alliansens riksdagsledamöter röstade nej i voteringen för ett år sedan, men efter beslutet insåg allt fler att de på viktiga punkter bluffats av FRA och statsråd. Det fanns inte längre en riksdagsmajoritet, och i höstas gjordes en rad tillägg för att öka rättssäkerheten.

Regeringen bör snarast avdela ett statsråd med huvuduppgift att värna den personliga integriteten.

GD 29 JUNI 2009