Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sopa framför egen dörr

Inför valet till Europaparlamentet sade flera av partierna att de ville minska byråkratin i EU, men i förhållande till folkmängden har EU dock få anställda jämfört de offentliga förvaltningarna på nationell och lokal nivå.

EU-administrationen avgör inte individuella fall. I stat, landsting och kommuner avgörs däremot varje dag otaliga ärenden rörande enskilda personer, i skattemyndigheter, centrala studiestödsnämnden, socialkontor, lantmäterienheter, skolförvaltningar, hälsocentraler, körkortsmyndigheter och många andra organ.

EU:s jordbruksstöd, signumet för EU-byråkratin, administreras inte heller centralt utan varje enskild jordbruksansökan om bidrag avgörs i nationella organ, för svensk del hos länsstyrelserna.

När jordbrukspengar försnillats återspeglar det tillståndet i nationella byråkratier. Graden av korruption skiljer sig historiskt, och är större i till exempel Italien och Frankrike än i de nordiska länderna. De nya medlemsländerna Rumänien och Bulgarien är okända i sammanhanget.

Byråkrati kostar, men värre är att enskilda kan komma i kläm genom myndighetsbeslut. Den enskildes rättssäkerhet kan sägas ha ökats genom möjligheten att få sin sak prövad av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, belägen i Strasbourg och tillsatt av Europarådet.

Den vällovliga kampen för att minska byråkratins makt över enskilda måste främst föras på hemmaplan.

Ett skrämmande exempel är FRA-frågan. Varken väljare eller partiernas kongresser och stämmor hade krävt att FRA skulle övervaka datanätet. Ingen parlamentarisk utredning tillsattes, trots att ärendet i högsta grad gällde principer och personlig integritet. Det var i stället FRA:s generaldirektör, alltså en i sammanhanget jävig person, som bearbetade försvarsdepartementet, före och efter regeringsskiftet 2006.

Tre försvarsministrar i rad ställde upp på FRA:s linje. Fredrik Reinfeldt lät sig övertalas, och sedan justitieministern givit upp sitt motstånd, sökte regeringen likrikta riksdagsgrupperna. De riksdagsledamöter som var tveksamma utsattes för mycket hårda påtryckningar.

FRA:s generaldirektör gick till hårt angrepp mot parlamentariker som motsatte sig att hans verk skulle få radikalt ökade befogenheter. Bara en av alliansens riksdagsledamöter röstade nej i voteringen för ett år sedan, men efter beslutet insåg allt fler att de på viktiga punkter bluffats av FRA och statsråd. Det fanns inte längre en riksdagsmajoritet, och i höstas gjordes en rad tillägg för att öka rättssäkerheten.

Regeringen bör snarast avdela ett statsråd med huvuduppgift att värna den personliga integriteten.

GD 29 JUNI 2009