Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bandy i slow motion – sedan vaknade SAIK

Jag har sett för mycket bra bandy de senaste veckorna.
Därför fattade jag inte vad det handlade om, förrän efter rätt många minuter.

Annons

SAIK tänker lusköra, tokgasa, kryssa mellan filerna, ja i stort sett göra vad som helst – men nästa gång man svänger ut på E4:an kommer det att handla om att åka till Studenternas och ingen annanstans.

Det blev 5–2 mot Hammarby i den andra SM-semifinalen, men i den första halvleken såg det faktiskt ut som att Hammarbytränaren Stefan Karlsson hade hittat ett taktiskt upplägg som skickade in SAIK i ett slow motion-zombiestadie.

Ingenting hände.

Att SAIK ändå hade 2–2 i paus var faktiskt en liten vinstlott, för det gav möjlighet till att växla upp i den andra.

Det var bara att tacka Linus Forslund för hans tidiga solonummer, och Christoffer Edlund för att denne hamrade in en sen kvittering på straff.

...det skummaste jag sett på mycket länge i bandy: Daniel Berlin punktmarkerade Patrik Nilsson en stund i första halvlek. Eftersom de flesta somnade under TV4 Sport-sändningen är det väl ingen som tror mig.

Efter paus ryckte dock SAIK upp sig ur den passivitet som Hammarby smart hade skapat. Det rörde på sig framåt, det blev ett viktigt mål – Linus Forslund igen, i 51:a minuten, och framför allt fick Hammarby inte en centimeter is att njuta av.

När jag bläddrar bland anteckningarna hittar jag...inga Hammarbychanser alls. Två hörnor, och det är ju alltid farligt – men i övrigt noll, zero, nada.

Allt vad Hammarby hade tänkt ut i offensiven, den stora Nilsson var faktiskt med och blev mållös, försvann ned i den stora svarta S-märkta sopsäcken.

Imponerande det också. Inte nåt man skriver Barcelona on ice-krönikor, men självklart vinnande när det är mars månad och bandyns vackraste tid.

Hörnor och SAIK. På de fyra första lyckades SAIK bara komma till skott på två, de andra höll på att sluta med kontringar.

Men på den femte skedde det. Från vänster, jag trodde det var ett nytt kaos, men Berlin och Mikael Nilsson maskerade bara vad som komma skulle – att bollen skulle nå 16-åringen Erik Pettersson.

Han hade ett helt hörna att skjuta i.

Han gjorde det. Pricksäkert. Viktigt.

”Vi vill passa på och göra lite reklam för fredagsmatchen också, då har vi after work här i arenan”, sa speakern.

Bra att man från arrangörshåll förstod att det inte räckte med bara en match, i alla fall inte en sån som i går.

Men på fredag kan Göransson Arena och Sandviken skicka sitt SAIK till ännu en SM-final, den 19:e i ordningen – och jag tror att den förfesten faktiskt lockar.

Jag har en högt skattad kollega som heter Hägerborn som häromdagen knappt hittade in i Göransson Arena, men ändå tippade 6–4 mot Edsbyn (och det blev det) och nu 5–2 mot Hammarby (och det blev det).

Han vill dock ännu inte uttala sig om det blivande resultatet i den tredje semifinalen – men vi lovar att publicera det.

Håll utkik!

Från Göteborg rapporteras om en ny jämn match, där Frölunda vann med 2–1 och därför kvitterade till 1–1 i den matchserien.

Jag ser i vår betygsättning att ”Honken” var bra, och att Lasse Jonsson tydligen var Brynäs bäste.

På tordag gör han mål, och avgör i den tredje SM-kvarten.

Jag är ingen Hägerborn, men jag säger ändå – håll utkik.

...1–1 i matcher betyder förresten att det blir ytterligare en match i Brynäs hemmahall. På måndag. Jubel på ekonomiavdelningen.

Mer läsning

Annons