Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En bön - nej, ett stridsrop

Vad behövs i kväll, vad vill ni ha?

Ett stridsrop?

En bön?

Jag svarar: det är hockey – det behövs därför en Jörgen Sundqvist mot en Pierre-Edouard Bellemare. Igen.

Ett stridsrop alltså.

Annons

Det var alltså snökaos i Skellefteå när jag vaknade i går morse, och från Gävle kom stormrapporter om ett biljettkaos.
Nånstans däremellan ett hockeykaos.
Kollegorna på Skellefteåtidningarna och de i kvällspressen vädrar och proklamerar i tur och ordning: 1) Att Skellefteå nu har ett psykologiskt övertag och att guldet ska hem – dit, 2) En oemotståndlig story om en underdog som själv grävt en grop – men som är på väg att krafsa sig upp ur den.

I spelet har det varit jämnt, men i resultaten har Skellefteå nu kommit ikapp. Jag ser de jämna matcherna som att lagen har vunnit en varsin suddenseger, medan Brynäs 1–0-seger i Skellefteå Kraft Arena nu uppvägs av tisdagens uddamålsförlust med 2–3. Det är den första matchen som fortfarande ger ett övertag, den där Brynäs var skarpast, smartast och bäst – allt efter en lysande inledning av Niklas Svedberg.

Ända sedan den
matchen har dock Anders Forsberg, Skellefteås huvudtränare, med skarp tunga och på ett välartikulerat intellektuellt sätt och med några fjällrävar bakom öronen sagt en rad elaka, väl tillrättalagda sanningar om Brynäs och händelseutvecklingen. Medan andretränaren Bert ”Lill-Wikegård” Robertsson har tagit hand om publikupproret.
Brynäs IF har varit Mr Stenansikte.
Efter tisdagens förlustmatch stängde man dörren en stund, avslutade matchen där – och klev ut och fortsatte visa att man njuter av att spela SM-final. Ett rollspel, eller en strategi. Det sistnämna är det vägvisande.
Full fokusering på det egna är Brynäs modell.
Full fokusering på att spela sitt eget spel har lett till SM-final.

Men om Tommy Jonsson tänker bli guldtränare, måste han nu inför den sjätte finalen – inte för att det är hemmaplan, guld är guld var man än erövrar det – få sitt lag att fungera i 60 minuter igen.
Inget avvaktande som i den första perioden senast, när Skellefteå fick matchen till skänks.
Då gjorde Brynäsledningen ett schackdrag som hade blivit genialiskt om hela laget varit på isen. Att välja att vila hete Svedberg och kasta in hungrig rutin i form av ”Honken” och en annorlunda spelstil kunde ha gett resultat. ”Honken” gjorde länge jobbet, men inte resten av laget.
Nu ser jag som nästa steg i den taktiken att återigen stoppa in Svedberg i målet. Nu är det han, igen, som ska stänga Skellefteås återtåg i finalserien.
Och helst ska han inte ens behöva jobba så hårt – för Brynäs behöver äga säsongens sista match i Läkerolen.

Skyltgate från söndags, herregud så utskrattade vi Gävlebor kommer att bli i evinnerliga tider om inte Brynäs vinner, följdes i går av biljettgate.
Gävle kommun först, och plötsligt en ovana och en orutin i Brynäs IF att hantera den nya situationen med en final och ett biljettsug som i Bermudatriangeln.
Det finns inga biljetter, det finns biljetter, det finns inga biljetter, det finns biljetter.
Att hockeytränare och spelare i slutspelstider bildar Bagdag Bobs BK förstår jag – och säger en sak och menar en annan och ibland en tredje. Men en klubb i förhållande till sina anhängare. Nja, blekt Brynäs.
Nu är dom i alla fall slut.
Tror jag.

Jag tänkte på en medresenär på flygbussen in till Skellefteå, en man som hade en Brynäströja i bagen och visade sig vara från Alunda.
Han kostade på sig flyg till Skellefteå (dyrt!) och ett hotellrum – med synsättet att det var ju 13 år sedan senast och det kanske tar 13 år till innan nästa SM-final. Utslaget på en tioårsperiod är det alltså inte så mycket pengar.
Det är möjligt att det är ett tecken på plötsligt vacklande tilltro till laget som gör att Brynäsmedlemmar med förköpsrätt redan innan biljetterna var betalda såg en möjlighet att tjäna en hacka på att sälja guldkornen vidare.
Det kanske bara var några fåtal som gjorde så.
Att komma över åtta biljetter var nog en frestelse för stor. Hade möjligheten legat på fyra så hade nog inte problemet uppstått.
Men biljettsläppet till den sista SM-finalen i Läkerolen (i år!) gick i alla fall överstyr, och nu är det till och med så att laget måste rädda klubben – för en seger stryker ett streck även över det här.

...vi hade handräckning i bilen hem från Arlanda. Vinner Brynäs? Det blev 50/50-läge – men det är aldrig för sent att ändra sig.
Nu räcker jag upp handen – ser ni det!
Nu vill jag se mästare uppträda och vinna som mästare ska uppträda och vinna.
När det verkligen gäller.
Och det är i kväll.

Mer läsning

Annons