Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dödligt vapen 1, 2 ,3 ,4 och 5 - på samma kväll

Dödligt vapen, filmerna alltså. Det gjordes fyra såna med Mel Gibson och Danny Glover och jag tror att jag såg nån på bio, men sedan resten på teve och det blev väl mer och mer sprängfyllt urvattnat. Dödligt vapen, hockeyvarianten däremot. Den såg vi på tisdagskvällen. 5–2 mot Växjö – och s-a-m-t-l-i-g-a Brynäsmål i power play.

Annons

Merparten av de här filmerna gjordes innan hälften av Brynäs spelare var födda, speciellt inte de som nu för nån dag sedan skapade Brynäsövertag i Tre Kronor
De som nu producerade elitseriens Dödligt vapen 1, 2, 3, 4 och 5 – fast det egentligen bara handlade om uppföljare.
För Brynäs var bäst på power play redan innan Växjöbussen gled in bakom Läkoerolen.
Men det här, den här explosionen, den här dundersuccén, den här utskåpningen, det här uppvisningen – det var något i hockeyfestväg.

Jag behöver inte ägna mer utrymme åt siffror som 71 procent i går, 27 procent totalt, fem power play-mål på sju försök i går – det hör jag kollega Hägerborn informera redaktionen om att huvudartikeln kommer att innehålla och mycket mer.

Så istället:
Klapp-klapp, nånstans före säsongen skrev jag att jag äntligen skulle på använda den formulering som krönikörerna på 60- och 70-talet lämnade till sättningen innan de ens åkte upp till Gavlerinken.
Det var benämningen på det nya Brynäs stod för då, skridskoåkning och ett pepprande passningsspel där motståndarna aldrig hann fram med klubborna.
Då – och nu!
Det var klapp-klapp på en nivå som även de gamla hockeygudarna som blickade ned från veporna i taket på Läkerolen måste ha varit imponerade av.
Framtiden går igen i Brynäsdräkterna.

Janne Karlsson, Växjös färgstarke (som man ska skriva) tränare, fick böta 18 000 kronor för ett finger han gav åt Andreas Jämtin härom-matchen – nu visade det sig också att om man ger Brynäs ett finger så tar dom hela handen och matchen och alla tre poängen.
För även om ett förbryllande fakta från matchen var att Växjö vann spelet fem mot fem med 1–0 – så var det ändå en falsk spegelbild av det som 6 090 kom för att se.
Det var Brynäs fart i skridskoåkningen, lätthet i aktionerna, idérikedom och spelglädje som gjorde att Växjö inte hängde med, och hamnade i utvisningsbåset.

Det 1–0 som Växjö gjorde efter en spelvändning efter några minuters spel var bara ett olycksfall i arbetet för Brynäs.
Sedan började showen. Ett baklängesmål efter ett snedskär var ingenting, och bara det visade på bestämdheten och tilltron till den egna förmågan.
Allt som skulle hända fanns i Växjös zon, och det inträffade. Gång efter annan.
Egentligen skulle nog den här krönikan ha handlat om något helt annat, något med blågula bokstäver för om jag summerat rätt så skickar Brynäs iväg en, två, tre...tolv spelare till olika länder med sex olika landslag nästa vecka.
Inte illa.
Men nåt kom alltså emellan. En fantastisk match i två perioder, en där Brynäs vann med 5–2 men både jag och tränaren Tommy Jonsson tyckte att Johan "Honken" Holmqvist gjorde en rätt fantastisk insats.
Power play-partyt var ju alla med på.

Det var förresten även nåt slags Halloweentema också i Läkerolen. En del hade klätt ut sig till hockeyspelare, och hade Växjö Lakersdräkter. De blev genomskådade direkt.

Det pågår tydligen stora diskussioner om hur man uttalar Mike Iggulden. Jag hoppar den.
Däremot. Ryan Gun-derson, så ska det tydligen stavas.
Fjärde och femte målet nu. Först en sån där smart handledslyftning mot en skymd Martin Gerber och 2–1 och sedan full laddning och 5–1. Det var det här som Brynäs plockade amerikanen för.

24 202! En kväll som den här bryr jag mig inte...så mycket.

Mer läsning

Annons