Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Redan 1993 sneglade jag på Sandlin”

Tommy Jonsson har snart genomfört sin första grundserie som elitserietränare. Tio omgångar återstår innan slutspelet – och Sporten tar honom på pulsen under landslagsuppehållet.

Brynästränaren berättar bland annat var han hittat sin inspiration och hur han arbetar för att vara beredd på allt under matcherna.

Annons

Tommy Jonsson kommer hastande in på Coffeeshop Java lätt försenad, men det är inte på grund av några taktiska diskussioner som dragit ut på tiden uppe i Läkerol Arena. Han hade glömt att det var hans tur att gå ut med hunden efter lunch och ber nogsamt om ursäkt.

Noggrannhet är ett värdeord för Brynäs rookietränare – det gäller både i rollen som tränare och som människa i övrigt.

Ätit har han gjort, kaffe vill han inte ha – så vi gör som brynäsarna och går rakt på mål.

Brynäs spelar annorlunda den här säsongen, mer offensivt – vad beror det mest på? Att spetsspelarna blivit mogna att spela det spelet eller att du tillåter dem att spela på ett sätt de inte fick tidigare?

– Jag skulle säga att det är en kombination. Redan tidigt ville jag arbeta in ett mer aggressivt spel med mer skridskoåkning och högre intensitet, även i vårt försvarsspel och i vår styrning – utan att för den skull tumma på den defensiva delen. Jag vill att vi ska ta initiativet i matcherna och inte släppa det ifrån oss. Vi får en bättre kontroll på matcherna.

En intressant fråga är om du skulle ha gjort samma sak ifall du tagit över laget ett år tidigare?

– Det är jättesvårt att svara på. Jag tyckte Calle och ”Jacke” var riktigt bra redan förra året. Men det är klart, dom har ju tagit ytterligare kliv och blommat ut. Nu spelar vi ett spel som passar oss med tanke på det lag vi har i dag.

• När det gäller ditt sätt att jobba som tränare – vem har du hämtat inspiration ifrån?

– Det är ganska enkelt att svara på den frågan: Tommy Sandlin. När det gäller noggrannhet och träningsupplägg har jag blivit mycket inspirerad av honom, mycket nötande på grunderna med strukturerat upplägg. Jag fick ju vara med, för väldigt länge sedan, när vi startade hockeygymnasiet här i Gävle – det måste varit runt 1996, 1997 – och då hade Sandlin Brynäs J20. Jag var i GGIK-juniorerna då men blev värvad till Brynäs och hade J18.

– Men även långt före det så var jag, av nån anledning, väldigt intresserad och åkte upp och såg Brynäs träningar när dom gick väldigt bra där kring 1993. Då hade jag börjat gå utbildningar, samtidigt som jag fortfarande spelade själv i GGIK:s A-lag. Redan då sneglade jag på Sandlin, han var en stor ledare då och det var en stor grej när han kom tillbaka till Brynäs. Det tyckte jag var lite intressant. Senare förändrade han sin stil och det har jag inte tagit efter, men såsom han jobbade innan, det har jag tagit efter samtidigt som jag förstås lagt till mina egna saker.

– Ledarskapsmässigt så...jag har ju inte träffat honom personligen och käner honom inte, men Conny Evensson är en som jag tittat mycket på. Väldigt rak, tydlig, sa som det var och kom alltid med bra analyser av det man själv hade sett. Det var inga krusiduller.

• Jobbet som hockeytränare innehåller ju andra saker än bara hockey också.

– Ja, jag blir inspirerad av människor överhuvudtaget. Jag tycker det är intressant att titta och lyssna på intervjuer med olika ledare, typ en sån som Reinfeldt till exempel. Se på hur de beter sig. Det finns många man kan inspireras av. Jag har läst många biografier, exempelvis om olika ledare under andra världskriget. Människor som är kreativa och skapande tycker jag är intressanta.

• Hur har du satt din egen prägel på livet i omklädningsrummet?

– Det får du nästan fråga nån annan om. Min uppgift som ledare är att få fram budskapet om hur dom ska spela hockey, det ska ju mynna ut i det. Men för att komma dit så måste jag skapa en väldigt trivsam miljö, det är en av mina största uppgifter. Sen får andra bedöma om jag når fram, för det är lättare sagt än gjort.

• Du arbetar mycket med individuella samtal.

– Mycket handlar om att ge kredd, alla människor behöver känna bekräftelse på olika sätt. Och det är genom samtal som du påverkar. Ibland kan jag tycka att man känner sig otillräcklig och skulle vilja se allihopa i den utsträckning som man själv vill, men man gör så gott man kan. Men det är väldigt viktigt att ha en dialog, för det är genom dialogen som du bygger upp förtroendet och tilliten. Det tar tid att bygga upp ett förtroende.

• Har du regelbundna samtal?

– Jag går på känsla och behov. Jag har inget schema jag går efter. I grund och botten är det hockey det handlar om, men ibland kan det handla om att nån har hamnat lite snett och jag vill höra hur han mår och hur han känner i sin situation. Och det är inte bara samtal när det gått dåligt, det kan handla om att det gått bra också och att man vill ge kredd för det.

– Jag tror det är viktigt att man som spelare känner att man finns till och har en viktig roll i gruppen, att man är värdefull oavsett vilken roll man har.

• Ni jobbade tillsammans fram ett antal värdegrunder innan säsongen.

– Ja, och ingen spelare oavsett ålder och meriter står över värdegrunderna. Däremot behandlar jag spelare olika, det är jävla stor skillnad, utifrån personlighet och behov. En äldre spelare kanske inte kan göra vissa saker på träningen för att han ska vara fräsch till nästa match, eller att jag vet att den här spelaren måste jag ta det i en annan ton till och lägga upp det på ett annat sätt. Men att värdera alla lika, det är skitviktigt. Lättare sagt än gjort, det också.

• Du har fått många fina ord från exempelvis Tord Lundström i vår jubileumstidning. Vad betyder det för dig att höra såna saker?

– Det är jättekul . Som jag var inne på tidigare, alla behöver bekräftelse, att det uppskattas det man gör. Det är värmande ord från en sån legendar. Det uppskattas, jag skulle ljuga om jag sa nåt annat.

• Nu har du snart arbetat dig igenom en grundsäsong. Vad tycker du har varit din styrka som coach under elitseriematcherna?

– Det är svårt att säga. Vårt sätt att spela började vi ju jobba med tidigt och sedan nöter man det under hela säsongen. Sedan är det små extra viktiga punkter som man trycker på inför varje match.

– Och beroende på hur laget ser ut och matchbilden utvecklats så planerar man ju för olika drag. Vi för ju en diskussion mellan första och andra perioden hur vi tycker spelarna ser ut, sedan mellan andra och tredje så...står matchen och väger tar jag med mig en plan ut för om vi ska jaga och en plan för om vi ska försvara en ledning. Det gör jag för att skapa mig tid, det kan ju bli stressigt där ute, och då har jag ändå gjort en bedömning på två perioder vilka spelare jag vill ha med i olika scenarier – och det gör jag för att kunna vara lugn när jag står där. Det är avstressande för mig. Sedan är det inte alltid det lyckas. Men det är så jag jobbar.

• Kan man säga att noggrannheten är din styrka?

– Jag vill vara förberedd i varje fall. Om jag är mer noggrann än nån annan kan jag inte svara på.

• Hur mycket analyserar du motståndarna?

– Det är mest Janne Larsson som jobbar med det. Jag tittar också på klipp och matcher, men det är hans roll att titta på motståndarnas generella beteende. Han har öga för spelet, ser saker snabbt och det är ingen som knäpper honom på näsan där. Han och jag ser däremot hockey väldigt lika och det tror jag är en förutsättning.

• Analyserna är ju inte minst betydelsefulla inför ett slutspel när det ska väljas motståndare. Och vissa lag känns som att ni måste bena ut lite mer kring hur ni ska ta er an.

– Visst, vi skulle ljuga om vi sa att det inte fanns lag som vi haft det lite svårare emot.

• Vad beror det på?

– Det är svårt att svara på det där med. Nu tänker inte jag nämna några såna lag här...men vissa lag tycker vi är mer svåranalyserade. Mycket är beroende av vad dom är på för humör, det är svårt att hitta nån riktig struktur hur dom spelar, dom kommer och far lite till höger och vänster – det är skitsvårt alltså!

– Så det är klart att vi tycker det finns lag som passar oss bättre än andra. Men skillnaden är mindre i år än tidigare. Så det är lite som att välja mellan äpplen och päron, det menar jag verkligen.

Du blev intervjuad på en träff med utflyttade gävlebor, inbjudna av Gävle kommun, på Hovet innan matchen mot Djurgården att den största skillnaden när man blir huvudtränare är att man plötsligt står i rampljuset på ett annat sätt. Hur har det varit tycker du?

– Jag känner mig inte otrygg i den rollen, om jag säger så. Ibland kan man känna sig nervös i tv om det dyker upp nån fråga jag inte är beredd på, men under åren som assisterande fick jag ändå ta några intervjuer och fick lite vana där.

– Man måste vakta sin tunga. Jag försöker vara på min vakt nu när vi sitter här...

• Är det lika roligt att vara Brynästränare som du hoppats?

– Ja, det är skitkul! Det har ju gått bra också, förhållandevis. Men det är inget som vi fått, utan vi har jobbat för det.

– Sedan, att få jobba med det här i den klubben som man känner starkast för, det betyder väldigt mycket.

Mer läsning

Annons