Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stisse Åberg: Långt ifrån, GIF - det krävdes inget målfoto för att se det

Två dagar kvar av OS i London, och jag tänker blänga på teven, på datorn – på allt som rör sig.

Jag har det bra jag.

Per Olsson är tränare i Gefle IF. Han har en haverikommission att hantera.

Annons

0–1 mot Djurgården låter ju bara som ett litet snedsteg av många den här säsongen, och med tanke på att Djurgården har elva oavgjorda matcher i serien så var GIF säkert nära åtminstone ett kryss.
Inte.
Verkligen inte.
GIF var knappt nära en målchans, ännu längre från ett mål – och det var inte något svårtolkat olympiskt målfoto som skilde från poäng. Det var mycket, mycket mer.
Förlusten, den tredje i rad, gör att GIF-tränaren Olsson nu har två arbetsveckor på sig att hitta nån typ av lösning på ett allsvenskt bekymmer som växer för varje omgång som bockas av utan en seger.
Det här var Gefle IF:s tredje raka förlust, och samtidigt den tredje matchen i rad utan ett gjort mål. Vinner man matcher då?
Så här i efterhand var den där trevliga eftermiddagen med 5–0 mot IFK Göteborg något som bara betydde tre poäng, några gjorda mål – men inte hade någon effekt på GIF:s spel.
 ...men vi är i alla fall i OS-final i handboll.
Nåt måste alltså hända. Men nåt hände verkligen inte i matchen mot Djurgården. Laget med ex-GIF:arna Andreas Dahlén (kul att se honom igen) och Chibsah (inhoppare) har ju staplat oavgjorda matcher på varandra, men nu i snabb följd slagit Gif Sundsvall och Gefle IF på bortaplan.
Djurgården dominerade matchen mot Gefle IF. I den eviga diskussionen mellan prestationen och resultatet, så kan jag sträcka mig till att GIF inledde frejdigt och försökte – men tappade och till slut stod där både med en slokande prestationen och ett negativt resultat.
Målet var en snygg manöver av Erton Fejzullahu, som i en man-mot-man-situation med Daniel Bernhardsson skapade utrymme, sköt pricksäkert och hårt mot Hugos bortre hörn och GIF-målvakten såg tydligen inte tillslaget och fick bara en del av ena handsken på bollen.
 ...än sen då – Sverige förlorar ju alltid OS-finalerna.
Nåt måste verkligen hända, för just nu är Gefle IF:s insatser som att se den där sköna filmen Måndag hela veckan med Bill Murray. Den är dock mycket roligare än GIF:s matcher, och framför allt får den ett lyckligt slut.
Verkligheten är dock den här: Det är större chans att Läktarkramarna i Villastan plötsligt ställer sig och snickrar på en ny Strömvallen än det är risk att Per Olsson får sparken.
Han sitter säkrare än jag på jobbet.
Det är till och med smålöjligt att kräva hans avgång – för det finns inga alternativ.
GIF är inte heller klubben som värvar sig ur krisen, även om man nu när Sebastian Senatore söker sig bort har en lön ledig.
GIF är GIF. Men det räcker inte. Just nu är man på kvalplats, men möter om två veckor Örebro SK en fredagkväll på Behrn Arena och jag måste väl vara där – men jag längtar inte.
Jag är lite osäker på vilken roll den gamle forwardshjälten Hasse Berggren egentligen har i Gefle IF numera, men eftersom han redan finns i organisationen och lågbudget och GIF är synonymt så ser jag inte varför Hasse omgående borde förstärka GIF-ledningen.
Olsson är en fantastisk utbildare och taktiker, men verkar den här säsongen flera gånger ha misslyckats med att motivera spelarna i en del matcher (jag såg inte Syrianska–GIF, men larmet om den genomklappningen nådde till och med London).
Just nu läcker GIF energi, och det syns i tabellen. Kanske dags att börja där. Med en vinnarskalles röst.
 ...men inte nu! Bengan Boys barnbarn kommer att fixa det här.

Mer läsning

Annons