Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stisse Åberg: Två skilda hockeyvärldar - en med lek, en med allvar

Det är fredag så det här handlar om ishockey.

En sport. Två världar.

Annons

En elitseriestor fryst sandlåda, där ordkrigen utkämpas mellan omgångarna och där det handlar vem som gjort helt fel, nästan fel – eller kan komma att misstänkas att göra fel.
En verklig och viktig nyspolad is, där en åttaåring inte är tillräckligt bra på skridskorna för att få vara med.

Veckans mest lästa insändare publicerades i Gefle Dagblad i tisdags, och många har läst – och ingen tycker egentligen något annat än det enda man kan tycka.
Jag har läst den en, två och tre gånger och blir ledsen, fundersam, ledsen igen och självklart aningen förbannad.
Den är skriven av signaturen ”En f.d. hockeymorsa”, och kommer från en upplevelse som är fylld av känslor, och en grym besvikelse över ungdomsidrott.
Jag ger mig inte in i det speciella fallet, för jag vet inte mer än det jag har läst – även om det räcker en bra bit.
Så här får det inte gå till.
Så här ska det inte gå till.
Men historier som den här måste bubbla upp till ytan av hockeyisen för att få debatten, kunskapen och den kritiska hållningen till ungdomsidrotten på tårna.

I de här åldrarna ska idrott vara lek.
Jag har dock all respekt för de föräldrar som blir ledare och ställs inför beslut och bekymmer av praktiska frågor och ibland kan hamna fel, fast inte så här fel – om man inte har en trygg klubborganisation bakom sig med sunda värderingar.
Ungdomsidrott är märkligt nog en arbetsplats som alla andra – skillnaden är bara att lönen består av skratt och vinsten är just den gemensamma glädjen.
Jag är dock tyvärr säker på att det här, eller liknande, kan inträffa i innebandy eller fotboll. Kanske inte just så här, men åt samma håll om det inte finns koll.
Och det måste det finnas. Och även om hjärtat blöder, så tackar jag ”En f.d. hockeymorsa” för att hon ringer i varningsklockorna. Det är många som hör, det har jag märkt.

Ungdomsidrott är på allvar – elitseriehockey är ibland mest på lek med stora pengar och supportkänslor.
Jörgen Kalitzki är troligen Sveriges argaste kommunikationschef. Han skriver så elaka och bra personliga krönikor på Färjestads BK:s hemsida att fler än jag nog förstår att han var en alldeles lysande journalist en gång i tiden, rentav på Värmlands Folkblad – en sån där ettrig andratidning som vägrade dö.
Nu är han i Färjestads BK:s trogna tjänst, och basunerar så braskande att Loob tydligen bad om ursäkt (?) för det förra veckan efter Modo/Steen-affären – men också så plikttroget att samme Loob säkert bjöd på en kanelbulle extra i går. Eller en hel påse.
Färjestads BK gillar att vara störst, starkast och bäst och är det ofta.
Man gillar därför också att diktera villkoren för de andra.
Det Brynäs nu gjort, när man letat upp och anlitat en spelare som inte är lockoutad utan bara rent allmänt arbetslöst, är något som Färjestads BK alldeles jättegärna hade velat komma på själva.
För vem vill inte kunna gå helskinnad även på den tunnaste NHL-lockoutis.
Nu tvingas man istället gapa över svikare, och det är ett jobb som måste göra det också i de virvlande mediavärld vi lever i.

Jag håller inte med i kritiken från Karlstadhållet. Jag håller inte ens med i sak.
Rent faktamässigt är det väl så här:
Antingen har man väl ett NHL-kontrakt eller också har man det inte.
Med Bäckis är det en annan sak. Skullle det bli fritt fram, som när Frölunda släpper in Henke Lundqvist på isen (?), så är det Brynäs problem att räkna på Bäckis försäkring, sociala avgifter, övriga utgifter – och sedan dra upp publiksiffrorna med en av de största hockeyspelarna staden fostrat.
Det är väl lika lätt att förstå som att alla sju-åtta åringar ska vara med.

Den hockeyspelare vi just nu kallar Klausulen Franson fyller i min bok exakt den lucka som Brynäs haft på backplats de senaste säsongerna.
Den som i fjol fylldes och spacklades igen med guldfärg av Mattias Ekholm.
Man får fortfarande tacklas i elitserien. Även vid sidan om isen. Det finns det väl ingen klausul om?

Matchen i går? Här fick Färjestad både första och sista ordet på isen och vann med 4–1. Brynäs saknar sitt målgivande power play. Tre chanser i går – inget mål.

Mer läsning

Annons