Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stisse Åberg: Vad Brynäs behöver...är en ny säsong

En mycket kunnig, initierad och respekterad hockeykrönikör sa före matchen till mig nåt sånt här: "...i kväll kommer Brynäs att visa att man är mästare."

Nånstans i andra periodens sönderfall förstod jag att han bara hade försökt att vara trevlig.

Det blev 2–5 mot Frölunda när jubileumsårets jubel alldeles för tydligt visar sig har förbytts i hopp- och backlöshetens tidevarv.

Annons

Folk undrar vad Brynäs behöver. En ny tränare? En ny sportchef? En ny ledning? En ny back? Två nya backar? Tre nya backar?
Frågar ni mig svarar jag...en ny säsong.
Den här är redan över. I alla fall på den nivå vi trodde, och Brynäs sa, skulle följa genom 2012 års framgångsformel.
Vad som gick snett?
Oersättliga spelare var just oersättliga; Silfverberg, Larsson, Ekholm, Svedberg...Andersén (!), även om några nya är bra (Harju, Enterfeldt, Thuresson – och vi i alla fall har fått skymta de första ljusa skuggorna av Elias Lindholms genialitet).
Men också det här: Av nån anledning visades Antikrundan från Gävle i går. Jag hann inte med att se den, men kommer i SVT Play i efterhand att kontrollera om inte några av förra säsongens spelare som fortfarande är kvar i laguppställningen dök upp i sändningen – och övervärderades där också.

Läckerol Arena, någon?

Men framför allt handlar det om det här.
Det pågående Cody Fransongate, som mals i media, hockeylige-VD:ars huvuden, disciplinråd och extra mycket i Växjös Anders Ömans förvirrade och förvildade åsikter om allt utom den egna klubbens snedseglingar.
Brynäs har alltid behövt en back. I en massa år, i fjol (fast det gick ju bra ändå) och självklart även i år.
Man saknar inte KHL-korna förrän Brynäsbåset är tomt. Niclas Andersén fick gärna komma hem vilken speldag i veckan som helst, och Simon Bertilsson hade så gärna fått vara hel och fräck som han ska vara.
Precis som i fjol valde Brynäs att chansspela i backuppställningen. Då kom Mattias Ekholm med en guldvingad returbiljett. Nu fick vi Cody Franson, och det här snacket om att Brynäs ska få böter, poängavdrag, degradering...förstår jag inte.
Räcker det inte med det nuvarande straffet; en inte helt lyckad back under en höstsäsong – och ändå en jättelucka i försvaret när Franson försvann.
Va?

Själva Cody Fransonaffären, kontrakt/uppsägningar/överenskommelser i skuggan av sargen, är Brynäs minsta problem just nu. Det är dessutom exakt den typ av icke-händelse som uppkommer när det inte finns annat att ägna tid åt i Hockeysverige; elitserien är egentligen avgjord, NHL-lockouten över – och alla väntar på slutspelet.
Jag kan inte bedöma vad Brynäsledningens übersmarthet i Cody Fransongate kommer att kosta i förtroendekapital i förhållande till övriga klubbar i elitserien. Men vet att alla är lika goda kålsupare. Alla gör vad som passar bäst. Har Linköping inga pengar, stönar man om att hålla ihop. Har man möjligheter, tar man dom.

Jag tror inte Sundlöv undervärderat behovet av balansen i laget mellan en spelade back och en fysisk stoppkloss, och jag tror inte han suttit och somnat till i Lindholms myshörna på läktaren.
Men det blev fel. Dunderfel. Skadorna smärtar, tomheten och avsaknaden av tyngden lyser.
Men nu sitter han ändå där med ett transferfönster som har frusit fast i vinterkyla och motvinden.
Att hitta en back värd namnet i en hockeyvärld som startat om med NHL är...ni får själva hitta på jämförelsen.
Tolv matcher återstår av elitserien.
Det kommer att bli ett slutspel. Precis som en del lag laddar för kvalserien redan nu, får Brynäs bygga för att hugga från sin underdogposition där.
...jag tror inte riktigt på det där, men hockey är ju hockey.

Från presskonferensen hör jag att tränaren Tommy Jonsson använde uttrycket "oförklarligt" ytterligare en gång när han just skulle förklara vad som händer. Det förklarar också en hel del, tyvärr.

Skönt. Jag vann inte på 50/50-lotteriet nu, och lika bra med det. Det var inte en kväll att bli glad.

Mer läsning

Annons