Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Starka reaktioner efter CH-branden

”Katastrof om elden hade fått fäste”. Så löd rubriken på GD:s nyhetsuppslag tisdag 17 maj.

Ett dygn senare var katastrofen ett faktum.

Annons

Under natten till tisdagen hade någon tagit sig in i nattklubben och anlagt fyra bränder som räddningstjänsten hann släcka innan de orsakade några större skador. Peter ”Pirre” Persson och Thomas Vesterinen som tagit över rörelsen två veckor tidigare var skakade men hoppfulla och siktade på att reparera nattklubben innan kommande fredag.

– Annars har någon vunnit över oss och det får inte hända, sa ”Pirre”.

När Gävleborna vaknade morgonen därpå lät radionyheterna som ett eko från gårdagen: ”Brandattentat mot CH”.

– Jamen, det är ju gammalt!, ropade någon.

Nej, tyvärr. Samma gärningsman (en inte alltför vild gissning) hade återvänt till brottsplatsen och utfört sitt värv mer grundligt.

Omfattande mängder brandfarliga ämnen gjorde att nattklubben blev övertänd på några minuter. Branden spred sig till hotellet, en polisman rökskadades när gästerna evakuerades.

Räddningstjänsten fick förstärkning från Norduppland och Hälsingland. 70 brandmän jobbade i täta skift för att försöka få kontroll över branden.

Under de korta pauserna samlades de kring Gefle Dagblads lastkaj där en tillfällig återhämtningsstation hade upprättats.

- Det är varmt och röken gör att du inte ser någonting. Rasrisken är värst, sa en brandman medan han tuggade i sig en banan och drack läsk.

Massor av folk följde den ojämna kampen mot lågorna och röken, de flesta under påtaglig tystnad. Men en och annan hade sinnesnärvaro att kommentera förödelsen:

– Det här är hemskt. CH är en klassiker. Där har man dansat och haft trevligt.

– Hur kan en människa göra så här?

Och:

– Det känns för jävligt. Jag hoppas att de får tag på den som har gjort det här.

Av folks reaktioner blev det tydligt att CH inte är vilken byggnad som helst. Det anrika hotellet från 1876 med Skeppet i källaren och nattklubben runt hörnet verkade de allra flesta ha en speciell relation till.

Vad skulle hända med detta stolta landmärke, denna samlingspunkt?

Nu vet vi: Hotellet smakfullt återställt om än något mindre än tidigare, Skeppet som förlorade köket i branden tycks förbli stängt och nattklubben har ersatts av bostäder.

Men frågorna ”vem” och ”varför” är ännu inte besvarade. Om några veckor har röken förhoppningsvis skingrats.