Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stina Berge träffar Joe Hill i kväll

Revolten har varit ständigt närvarande i Stina Berges karriär. Hon skulle dock vilja vara bättre på att även skriva revolutionära texter berättar hon inför kvällens spelning på Joe Hill-gården i Gävle

Annons

Som 12-åring rymde Stina Berge från hemmet i Ljusdal till Stockholm och "festade runt". I 20-årsåldern spelade hon trummor i punkbandet Pink Champagne och när hon i mitten av 80-talet skrev en barnbok så blev det en handbok i hur man som barn kan göra för att manipulera sina föräldrar. Förra året gav hon dessutom ut sitt debutalbum 49 år gammal.
– Ja, det är nog ganska uppkäftigt att ge ut en debutskiva i 50-årsåldern i dagens ungdomshyllande musikklimat. Jag har alltid varit bra på att inte passa in i förväntningarna, säger hon. Det enda jag önskar egentligen är att jag kunde skriva mer revolutionära texter, mer kampbetonade. När jag skriver blir det mest personligt.
– Fast om man skriver texter som rycker bort människor från sina avstängda liv där de jagas av räntor och amorteringar och känner för någon annan en stund så blir ju det i förlängningen också politiskt.
Apropå räntor och amorteringar så finansierade Stina Berge utgivningen av skivan bland annat med ett banklån. Istället för att försöka övertala de stora skivbolagen att ge ut låtarna, vilket hon själv tror skulle ha varit lönlöst, så valde hon att ge ut den på en liten etikett som en kompis till henne äger. Då var ett banklån oundvikligt.
– Jag chansade och hoppades att gudarna skulle vara snälla och det har de ju varit också. Skivan har fått lysande recensioner och gett massor av spelningar, säger Stina Berge.
Den ledde också till en "magisk kväll" som var en kombinerad releasefest och stödkonsert för att få ihop pengar till banklånet. Artister som poeten Kristina Lugn och Stefan Sundström, som uppmanade folk att hjälpa henne att "bli fri från blodsugarnas grepp", uppträdde. En del av lånet betalades av, men hon har fortfarande en del kvar.
– Allt stöd jag fått, både moraliskt och ekonomiskt, har varit fantastiskt. Min inställning var ju att jag inte ville ha med den cyniska musikbranschen att göra, men det där visade ju att det definitivt inte inkluderar artisterna.
Senast Stina Berge gav skivor var det 80-tal och vinylskivor. En av de roligaste sakerna med att vara artist nu tycker hon är alla brev hon får från lyssnare visa mejl och Myspace.
Den positiva responsen hon fick för låtarna på Myspace var också en av anledningarna till att skivsläppet till slut blev av och de kom var hennes sons förtjänst.
– Min yngsta son tjatade om att jag skulle skaffa en sida och lägga ut min musik. Och en dag när jag kom hem från jobbet så hade han gjort det åt mig.
Varför tog det så lång tid innan du började skriva egen musik?
– Jag har levt ett turbulent liv. Varit missbrukare tills för 12 år sedan och levt ensamstående med en cp-skadad son. Det var först nu jag fick tillräcklig ordning på livet och då kom låtarna.
Med sig på scenen i kväll har hon kompduon Kärleken som består av Sebastian Aronsson och Karin Renberg.
– Du måste nämna dem också. De har både hjälpt till att skriva låtarna och åkt över stock och sten för att backa upp mig det senaste året. De är som två änglar, säger hon. I kväll ska det bli kul att äntligen få träffa Joe Hill också.