Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strömvallen

Annons
Gävles stadion, Kungsbäcksvägen 24, hör till de klassiska idrottsplatserna i Sverige.
När Isaac Westergren blev ordförande för idrottsplatsstyrelsen arbetade han för att göra en modern anläggning av den gamla idrottsplatsen från 1903 på Mattonska vretarna, ofta kallad Strömdalens idrottsplats. Gävle stad hade upplåtit idrottsplatsen till Gefle Idrottsförening, IFK Gävle och Gefle Sport- och Gymnastikförening, och löparbanor hade anlagts 1914.
Efter det att Adolf Ahlgren skänkt ytterligare mark kunde Strömvallen invigas 1923. Namnet föreslogs av långdistanslöparen Sven Nordling i en pristävling. Bidrag till bygget fick man genom att skolbarn sålde "tegelstenar", kuponger tryckta som tegelstenar, för 25 öre. Läktarna ritades av Gävlefödde Erik Vestergren. Ytterligare läktare byggdes till 1933, och 1937 blev Strömvallen kommunal idrottsplats. Skulpturen Löparen av Olof Ahlberg sattes 1947 upp utanför entrén för att hedra Gunder Hägg.
Strömvallen är mest känd för de stora friidrottsgalorna under Häggepoken och som fotbollsarena, men där har förekommit de mest skiftande arrangemang, inte minst på vintrarna. Under några februariveckor 1954 ordnades där så skiftande verksamheter som en bandylandskamp, en konståkningsuppvisning, en isracinggala och en nationell skridskotävling. På senare år har Strömvallen och träningsplanen väster om anläggningen använts som konsertarena i samband med Cityfesten.
1966-1967 gjordes en omfattande upprustning av ståplatsläktare och sanitära utrymmen.
I samband med att friidrottsanläggningen Gavlestadion byggdes 1983 förvandlades Strömvallen från en traditionell idrottsplats till fotbollsstadion med åskådarplatser alldeles intill gräsplanen. Wickberg, E: Kring Strömvallen (ingår i Ur Gävle Stads historia).
Annons