Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svår image

Annons

Stina Palms novellsamling, med det aningen pretentiösa namnet Trollsländor och taggtråd, liknar mer en samling lösryckta delar av en roman än fristående noveller. Platser, personer och händelser återkommer och verkar beskrivas ur olika perspektiv, men helt tydligt är det inte.
Palm har lagt allt krut på språket, som visserligen är mycket vackert, men vad som inledningsvis är ett jag blir till en hon som beskrivs av en han och ganska snart uppstår förvirring. Personerna flyter ihop och jag konstaterar att det finns gränser för vad som är rimligt att offra gällande tydlighet och förståelse för att kunna frigöra sig från formen. Många av novellerna läser jag flera gånger utan att för den skull känna att jag förstår dem bättre. Ibland upplevs det diffusa och flytande snarare som resultatet av något tvångsmässigt än en medveten ambition att göra berättelserna rättvisa. Palm image-skriver. Och det är en svår image.
Trollsländan återkommer gång på gång i de elva novellerna som en symbol för en nyckfull frihet. Taggtråden dess motsats. Det är som sagt vackert, men ofta så intrasslat i sig själv att jag mest bara blir provocerad.
Tina Hemmingsson