Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svar till Jan Hedman den 17/8: Vetot sätter rättssäkerheten ur spel

Jan Hedman argumenterar i sin insändare för att stärka det kommunala vetot och tar särskilt vindkraften såsom exempel.

Enligt honom är det av stor vikt att kommunerna fortsatt har det slutliga avgörandet över om en vindkraftsetablering får bli av eller inte.

Under de år som det kommunala vetot – eller rätteligen kraven på en positiv skriftlig tillstyrkan från kommunen för att en vindkraftaktör ska få tillstånd enligt miljöbalken – funnits har ett stort antal vindkraftsprojekt fått se sina vindmätningar, miljö- och kulturutredningar vara förgäves.

Trots att den plats där vindkraften planerats borde ha uppfyllt alla de stränga och detaljerade krav miljöbalken ställer har kommunen stoppat tillståndsprocessen genom att inte tillstyrka projektet. Därmed har inget tillstånd gått att få.

Det kommunala beslutet går inte att överklaga. Inte heller behöver några skäl anges till varför kommunen inte vill ge sin tillstyrkan till ett projekt. Det kommunala vetot är en anomali i svensk miljölagstiftning – det går stick i stäv med möjligheten till att få sin sak prövad och att myndigheter enligt svensk förvaltningsrätt måste ange skäl för sina beslut.

När det så kallade kommunala vetot för vindkraft infördes år 2009, var det i samband med att bygglovsprövningen togs bort för vindkraftsanläggningar som kräver miljötillstånd. Lagstiftaren ville, utan att rättssäkerheten skulle gå förlorad, underlätta vindkraftens utbyggnad i Sverige. Detta genom att slopa den dubbelprövning det innebär att få vindkraftsprojekt prövade såväl genom en tillståndsprocess enligt miljöbalken som inom ramen för en bygglovsprocess enligt plan- och bygglagen.

För att inte kommunerna skulle förlora sitt inflytande över etableringen av vindkraft, infördes det så kallade kommunala vetot. Resultatet har blivit rättsosäkerhet för den enskilda vindkraftsprojektören och en hämsko på vindkraften, således motsatsen till vad lagstiftaren ville uppnå vid bestämmelsens införande.

I Sverige har vi en sträng miljölagstiftning – där många olika krav ska uppfyllas och den framtida verksamhetsutövaren ska visa att denne har utrett påverkan på bland annat naturvärden, kulturvärden, landskapsbild och andra motstående intressen.

Miljöbalkens utgångspunkt är att våra resurser ska utnyttjas på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Verksamhetsutövaren måste därför bland annat uppfylla krav på tillräcklig kunskap, försiktighetsprincipen och visa att bästa möjliga plats väljs för verksamheten. I den noggranna tillståndsprövningen värderas och granskas den miljökonsekvensbeskrivning respektive de tekniska utredningar som sökanden tagit fram. Närboende, miljöorganisationer och allmänhet får komma till tals. Miljöorganisationer och sakägare har slutligen möjlighet att överklaga om tillstånd ges. Tillståndsprövningen garanterar ett brett deltagande och att alla relevanta bedömningsgrunder och åsikter ges utrymme innan frågan avgörs.

Det är en allvarlig brist i rättssäkerheten att miljöbalken inte får genomslag genom att det kommunala vetot mot vindkraft tillåts leva vidare. I dag kan man inte räkna med att få tillstånd till vindkraft på de platser där det blåser bäst och där de motstående intressena anses kunna samsas med en vindkraftspark. Länsstyrelsens och domstolarnas prövning sätts ur spel då kommunen, utan att ange några skäl, enkelt kan stoppa ett projekt. Förutsebarheten för det sökande vindkraftsbolaget är obefintlig. Stora ekonomiska värden går till spillo då flerårigt undersöknings- och utredningsarbete görs i onödan.

Energiförsörjning är dessutom inte en kommunal fråga. Etablering av förnybar energi är en fråga för riksdag och regering.

Ett system där en ensam aktör på lokal nivå fäller hela avgörandet utan överklagandemöjlighet och utan att behöva ange några skäl för sitt beslut bäddar för krav på ekonomisk kompensation för att säkerställa ett ja från kommunen. Det är knappast ett sådant samhälle som vi vill ha oavsett om man är för förnybar energi genom vindkraft eller inte.

Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljöjuridik

Pia Pehrson, advokat och partner, Pelle Stubelius, biträdande jurist, Ludvig Gustafson, biträdande jurist

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare