Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk mat inte alltid blågul

Svensk kvalitet, står det på förpackningen med smörgåspålägg.
Det innebär inte automatiskt att det handlar om svenskt kött.
Konsumentsidan försöker i dag reda ut lite begrepp på köttförpackningarna.

Annons

Svensk köttråvara är egentligen den enda märkning som verkligen garanterar att det du köper är gjort av just svenskt kött. Men det är märkligt nog inte en obligatorisk märkning, utan ett frivilligt branschåtagande. Det innebär att den charkfabrik som använder sig av svenskt kött i sin tillverkning självklart vill framhålla det, medan de som blandar tyskt, irländskt eller varför inte thailändskt kött i sina produkter väljer att inte skriva något alls.

Eller så skriver de ”enligt ett gammalt familjerecept” eller något annat som ger intrycket av att vi snackar traditionell husmanskost från Emil i Lönnebergas mammas egen kokbok.

Den som vill vara säker på var maten kommer ifrån behöver lära sig tyda förpackningen och den information som faktiskt finns där.

Scan är till exempel väldigt tydliga med att de bara använder svensk köttråvara. Alltså den frivilliga märkningen. Deras klassiska reklam med bonden som bara äter kött som kommer från hans egen gård har nog de flesta sett.

Eftersom svenskheten är en stor del av Scans image kryddar de gärna även med svenska flaggor på sina förpackningar.

Däremot måste man kunna tyda branschmärkningen, den lilla EU-ovalen, för att läsa sig till att Scans bacon tillverkas i Polen. Av svenskt kött.

– Grisarna slaktas i Kristianstad och köttet transporteras i containrar till Polen. Om du tänker på miljöaspekten är det egentligen inte några konstigheter. Polen ligger såpass nära, säger Margaretha Thorgren, kommunikationsdirektör på Scan och fortsätter:

– Det är alltså inga levande grisar som är ute och reser.

Det här finns det alltså ingen skyldighet att berätta på förpackningen. Däremot måste Livsmedelsverket veta i vilken namngiven fabrik varje enskild produkt är tillverkad. Därför finns EU-ovalen. Där står en landskod och fabrikens kodnummer. Titta till exempel på mjölkpaketet. Där står SE och 1020 i den lilla ovalen. Det är Gefleortens kod.

På det här viset kan man lista ut vilka av livsmedelskedjornas egna märkesvaror som tillverkas var. I fallet med matjessillen som vi testade före midsommar visade det sig till exempel att Ica och Coops egna matjes tillverkas i samma fabrik, i Finland.

Tillbaka till ursprungsmärkningen. Svenska flaggor, hur är det med dem?

Så här skriver regeringen om märkning på sin hemsida:

”Produkten får heller inte märkas så att den ger intryck av att vara av svenskt ursprung om den inte är det – till exempel genom svenska ortsnamn eller bilder av röda stugor. Riktlinjerna avråder också från användning av flaggor”.

Enligt riktlinjerna står det även att ”produkt ska märkas med ursprung om utelämnandet riskerar att vilseleda konsumenten”.

Problemet är att dessa regler inte alltid följs. Det är Livsmedelsverket som sätter upp de nationella reglerna, de som alltså inte EU har beslutat om. Men den som ska se till att reglerna följs är ofta miljöinspektörerna på Sveriges kommuner. Om du köper en produkt som du tycker är felaktigt märkt är det till livsmedelsinspektörerna på bygg- och miljökontoret du ska vända dig. Inte till Livsmedelsverket.

Det gör att det kan ta lång tid att förändra något som är fel. Om det överhuvudtaget sker. En kommunal tjänsteman måste naturligtvis prioritera. Att skriva till en korvtillverkare och påpeka att en konsument ifrågasätter att de har en röd stuga på etiketten hamnar kanske inte allra högst i högen över saker att göra.