Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svensk vind kan minska Europas kol

Efter bara sex till sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det, skriver Linda Burenius och Pär Holmgren.

Vår artikel i GD den 7/8 om den förnybara elens roll för att möta klimathotet har väckt debatt.

Richard Bernström konstaterar i en replik den 11/8 att det är ett problem att kolkraften ökar i Europa. Vi är helt överens med Bernström om att kolkraften måste minska och det är just därför vi vill se en snabb utbyggnad av den förnybara elen.

Bernström hävdar att svensk elproduktion inte ger några utsläpp och att investeringar i vindkraft i Sverige därför inte skulle minska klimatpåverkan.

Det stämmer inte.

Bernström bortser från att det på dagens alltmer integrerade nordeuropeiska elmarknad har allt mindre betydelse var elproduktionen sker. På Nord Pool, den gemensamma marknadsplatsen för elhandel i Norden, är drygt 30 procent av elen producerad av fossila kraftslag som till exempel kol. I Europa är motsvarande siffra över 50 procent.

Behovet och efterfrågan på förnybar el är således stor. Den vindkraftsel som produceras i Sverige kan alltså göra stor klimatnytta i det gemensamma elsystemet genom export av överskottsproduktion.

Sverige är dessutom ett av de länder i Europa där det är billigast att producera förnybar el, vilket attraherar utländskt kapital och möjliggör industriell tillväxt. Även export av förnybar el kan ge betydande intäkter.

Med 4 000 moderna vindkraftverk skulle Sverige kunna producera 30 terawattimmar vindkraftsel år 2020, vilket motsvarar cirka 20 procent av den svenska elanvändningen. I Tyskland, som har mindre landyta än Sverige, nio gånger så många invånare och sämre vindlägen, finns det mer än 22 000 vindkraftverk.

Bernström har rätt när han påpekar att transporter, industrier, jordbruk och avskogning står för en stor andel av växthusgasutsläppen. Vindkraften kan självklart inte vara den enda lösningen på klimathotet. Men att det finns stora utsläpp i andra sektorer är ett dåligt argument för att inte tillvarata möjligheterna att minska elproduktionens klimatpåverkan.

Ingen kan ensam bromsa klimatförändringen, men alla kan göra något. Att köpa andelar i vindkraftverk eller investera i solceller är en möjlighet för många att dra sitt strå till stacken för att minska behovet av kolkraft och bidra till att klimatmålen uppnås.

Även Sture Åström menar i en replik den 12/8 att det inte finns något behov av vindkraft i Sverige.

Åströms utgångspunkt att det inte förekommer en mänskligt orsakad klimatförändring och vi kommer knappast att lyckas övertyga Åström om den saken. Detta trots att det finns en i det närmaste total enighet bland världens klimatforskare om att klimatförändringen inte bara pågår, utan att den går allt snabbare och att konsekvenserna framstår som allvarligare ju mer vi lär oss om vårt klimat.

Vi vill dock göra några klargöranden om vindkraft.

Enligt Energimyndigheten har ett vindkraftverk efter sex till sju månader producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Inte efter 15-20 år som Åström påstår. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar bara en procent av vindkraftverkets totala elproduktion.

Svenska skattebetalare ska inte heller skänka några pengar till utländska elkunder. Svenska hushåll betalar i dag några enstaka ören per kilowattimme för utbyggnaden av vindkraften. Men samtidigt bidrar vindkraften till att pressa elpriset och enligt Energimyndigheten får svenska elkonsumenter totalt sett en lägre elräkning genom en kraftig utbyggnad av vindkraften.

Linda Burenius Magnusson, vd för O2:s vindkraftskooperativ

Pär Holmgren, meteorolog, författare och föreläsare i klimatfrågor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel