Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige har övervärderat teoretisk kunskap

Alltför många svenskar har hög utbildning men är samtidigt inkompetenta, skriver docent Nils Karlson.

Annons

Välutbildad, men inkompetent? Det är fullt möjligt i dag. Kompetensbrist utgör ett av de största tillväxthindren för svenska företag, oavsett bransch och konjunkturläge. Företag har svårt att rekrytera kompetent personal trots att Sverige har en hög och växande arbetslöshet.

Gävle är med sina nästan elva procent arbetslöshet tredje sämst, i hela Sverige. Många unga saknar idag den balans av teoretisk och praktisk kunskap som krävs för att möta arbetsmarknadens behov. Sannolikt har Sverige övervärderat den teoretiska kunskapen, medan den praktiska kunskapen har fått stå tillbaka. Utbildningssatsningarna är därför delvis misslyckade.

Alltför många svenskar är högutbildade, men samtidigt inkompetenta. När Ratio tillsammans med parter från näringsliv och arbetsmarknad idag möts i Gävle är det för att få ytterligare perspektiv på frågan om företagens kompetensförsörjning. Syftet med mötet är att bygga basen för kunskapsinhämtning samt att finna regionala aspekter och erfarenheter.

Flera studier pekar på fenomenet med överutbildning, det vill säga att okvalificerade jobb i allt högre grad innehas av individer med högre utbildning än jobbens krav. Resultaten är inte oomstridda.

Konstateras kan också att endast ungefär hälften av alla anställda i Sverige är korrekt matchade, både vad gäller utbildningslängd och inriktning på utbildning. Svenska studenter är i genomsnitt 1,5 år äldre än OECD-snittet vid inträdet till högre utbildning och tar också längre tid på sig.

Först vid 29 års ålder har 75 procent av en årskull etablerat sig på arbetsmarknaden. Det sena inträdet leder till stora svårigheter för många svenska företag. Många unga vuxna är därför dåligt förberedda inför yrkeslivet, både när det gäller faktiska kunskaper och erfarenheter men också beträffande de mjuka kompetenserna såsom social kompetens, servicemedvetenhet och förmåga att passa tider.

Det räcker alltså inte med en teoretisk utbildning, det krävs också praktisk erfarenhet och en kritisk reflektion över gjorda erfarenheter för att bli kompetent.

Att matchningen mellan arbetskraftens kompetens och jobbens kvalifikationskrav förbättras är en förutsättning för fler jobb i växande företag, och i förlängningen Sveriges framtida välfärd. Men arbetsgivarna och arbetsmarknadens parter har också ett ansvar att erbjuda praktikplatser och handledning.

Arbetsgivarna kan inte förvänta sig att relevant kompetens ska kunna utvecklas utan deras egen medverkan. Relevansen för arbetslivet måste öka så att det lönar sig för både individ och samhälle att satsa tid och resurser på att ny kunskap.

Med ett förstärkt investeringsperspektiv kommer också genomströmningen och examensfrekvens att öka. Utmaningen för Sverige är att utforma en mer sammanhållen ”kompetenspolitik”, som kombinerar satsningar på utbildning med en närings- och arbetsmarknadspolitik som gör att investeringarna resulterar i en stärkt kompetensförsörjning.

Det skulle både individer, företag och samhället i stort tjäna på.

Nils Karlson

docent och vd för Ratio och projektansvarig för projektet "Kompetens för tillväxt"

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons