Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ta tillbaka makten över våra hav

Annons

Isadora Wronski, Jan Isakson, Staffan Danielsson,

Greenpeace, berättar vad de gör för att protestera mot utfiskningen...

Idag är det i praktiken omöjligt att begränsa fisket i många marina skyddsområden.

Under Sveriges ordförandeskap i EU har Sverige en unik möjlighet att arbeta för en reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik som gör det enklare för naturvårdande myndigheter att stoppa destruktivt fiske av miljöskäl.

Hittills har regeringen valt att blunda för problemet.

Därför har Greenpeace börjat placera ut stenblock i skyddsområden där bottentrålning förstör naturen. Men ska det vara nödvändigt?

Forskning visar att ett nätverk av stora marina reservat, stängda för alla destruktiva aktiviteter, är ett effektivt sätt att få havsmiljön och fiskbestånden att återhämta sig. Dessutom skulle yrkesfisket gynnas. Men för att kunna skapa ett sådant nätverk måste politikerna skapa nya lagar och regler som styr vad man får göra i havet.

Vi är allvarligt oroade över hur svenska myndigheter sköter naturvården i våra hav. Sveriges regering säger att havsmiljön har hög prioritet. Samtidigt är det tydligt att dagens regelverk inte ens klarar av att skydda våra mest unika och skyddsvärda havsområden från ytterligare förstöring. Det måste Sverige arbeta för att åtgärda, både hemma och i EU.

Om inget görs kommer våra hav att vara utfiskade år 2048. Det spår ledande forskare.

88 procent av de kommersiella fiskebestånden i EU har redan kollapsat, är överfiskade eller maximalt utnyttjade. För att ekosystemen ska kunna återhämta sig krävs marina reservat, stängda för destruktivt fiske. Sverige har 144 marina Natura 2000-områden, men bara några få har regler för fisket.

Vad är problemet?

Naturskydd och fiskeförvaltning står i konflikt med varandra. Lag står mot lag och svenska myndigheter saknar rätten att ens begränsa fisket i de områden som ligger utanför territorialvattengränsen men i svensk ekonomisk zon. Minsta lilla reglering av fisket måste beslutas på ett ministerrådsmöte i EU.

Men även i marina skyddsområden nära kusten, där myndigheterna idag har verktygen att reglera fisket, är det mycket ovanligt med fiskeförbud eller andra begränsningar.

Ansvariga politiker har totalt misslyckats med att lösa denna konflikt. Årets havsmiljöproposition var ett steg i rätt riktning men löser inte konflikten mellan fisket och naturvården. Men våra hav kan inte vänta längre. Därför planerar Greenpeace att placera ut stenblock på havsbottnen för att fysiskt skydda två Natura 2000-områden i svensk ekonomisk zon, Fladen och Lilla Middelgrund, mot destruktiv bottentrålning. Idag är det tyvärr nödvändigt.

Greenpeace, andra miljöorganisationer, yrkesfiskare, länsstyrelsen, fiskeriverket och naturvårdsverket vill alla se en lösning på konflikten. Men bara en politisk lösning på EU-nivå kan ge våra hav verkligt skydd. Så länge fiskepolitiken alltid går före miljöintressena kommer inte våra hav att kunna återhämta sig.

EU:s ministerråd måste fatta beslut som öppnar för de viktiga bevarandeåtgärder som Sverige och övriga medlemsstater också är skyldiga att införa enligt EU:s miljölagar. Under det svenska EU-ordförandeskapet måste Sverige därför arbeta för en grundlig reform av EU:s fiskeripolitik som gör det möjligt skapa riktiga marina reservat.

Stenblock ska inte behövas.

Isadora Wronski,

Jan Isakson,

Staffan Danielsson,

Greenpeace

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel