Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tänkvärd och säkert rättvis bild av ett krig

Det danska försvaret försökte stoppa ”Armadillo” från att visas för att filmen ger en ofördelaktig bild av danskarnas krigsinsatser i Afghanistan.

Försöket lyckades inte och filmen vann kritikerpriset i Cannes. Filmen har setts av 100 000-tals danskar, men jag vet inte vilken effekt filmen har fått. Vill fler gå ut i kriget eller färre? Har de danska insatserna i kriget i Afghanistan fått mer eller mindre stöd?

Jag vet inte, men filmen visar helt enkelt hur ett krig av den här typen går till.

Vi får följa några unga soldater från det trygga Danmark till det mycket främmande Afghanistan. Till tristess på förläggningen med porrtittande och datorspel till strider där döden plötsligt står strax intill.

Danskarna ska upprätthålla vänliga förbindelser med lokalbefolkningen och de går runt och delar ut choklad till barnen, men dagen därpå kan talibanerna slå till från samma by.

Lokalbefolkningen står i mitten och kan inte välja sida. Hur som helst drabbas lokalbefolkningen. Danskarna betalar för dödade djur och förstörda åkrar, men vad hjälper pengar när kriget gör att jordbruk är omöjligt?

När talibanerna slår till låter de lokalbefolkningen fly först och då ser danskarna när det är dags. Allt detta visar filmen. Filmarna har verkligen varit mitt i striden. Ett av de mest diskuterade avsnitten är när soldaterna skryter om hur de skjutit fem sårade talibaner. Överordnade var mest upprörda över att någon av soldaterna hade ringt hem och berättat om det som ett övergrepp.

Att detta är en rättvisande bild av krig är nog klart, men frågan är om soldaternas insatser gör någon som helst nytta. Detta gäller naturligtvis svenskarnas insatser också. Det är värt att tänka på.

Christina Hygge