Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tolv personer är folkbokförda i närbutiken i centrala Gävle: "Jag hjälper dem med en adress"



GD GRANSKAR
Inte mindre är tolv personer är folkbokförda i den lilla närbutik i centrala Gävle där polisen nyligen genomförde id-kontroller av både kunder och personal.
Enligt Skatteverket blir det allt vanligare att människor utan nära relation till varandra skriver sig på en och samma adress, utan att bo på adressen.

Annons

Ny artikel: GD har pratat med två personer som "bor" i Timebutiken – läs deras berättelse här

Det var i Time-butiken på Drottninggatan som polisen med ett flertal patruller genomförde både tobakskontroll och id-kontroller för ett par veckor sedan. Insatsen ska inte ha visat på något olagligt och enligt polisen genomfördes id-kontrollerna med anledning av de nya direktiv om striktare "inre utlänningskontroll" som kom från regeringen i höstas.

Läs mer: Stor polisinsats i närbutik

Men GD kan nu också avslöja att tolv personer mellan 21 och 41 år är folkbokförda i butiken. Ytterligare tre har sin postadress där. Ägaren Berhane Johannes Theresenay säger att ingen av dem bor i butiken men att de ofta uppehåller sig där.

– Det är människor som har kommit till Gävle och som inte har någon fast punkt. Jag hjälper dem med en adress så att de kan få post, säger han.

Läs mer: De rasar mot den inre utlänningskontrollen

Tobias Wijk är ansvarig för kontrollverksamheten på Skatteverkets folkbokföringsavdelning och han säger att det blir allt vanligare att människor utan nära relation till varandra skriver sig på en och samma adress.

– Vi har ingen siffra eller exakt uppfattning om hur vanligt det här är men det vi kan säga är att den här problematiken har ökat i omfattning.

Enligt Tobias Wijk finns flera olika skäl till varför fenomenet blivit vanligare. Det kan bland annat handla om faktiskt trångboddhet orsakad av en kombination av ökad invandring och rådande bostadsbrist men också om att människor, ofta nyanlända flyktingar, helt enkelt behöver en adress utanför ett asylboende. För deltagande i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser – som att få ekonomisk ersättning och gå på SFI – krävs ett eget boende, åtminstone på papperet.

När SVT:s Uppdrag Granskning förra året gjorde ett reportage om att folkbokföringsadresser säljs svart till nyanlända förekom ett flertal Gävleadresser i underlaget. Det underlaget har SVT låtit GD ta del av och vi bestämde oss för att besöka en av de aktuella lägenheterna, helt enkelt för att försöka ta reda på hur många som faktiskt bor där. Enligt den kartläggning som SVT låtit ett undersökningsföretag göra var 14 personer folkbokförda på adressen för ett år sedan. Av dessa var sju nyanlända flyktingar.

När GD besöker lägenheten bor enligt folkbokföringen elva vuxna där och ett okänt antal barn.

Efter påringning öppnar en kvinna som har svårt med både svenskan och engelskan. Hon lyckas dock förmedla att det inte bor elva personer i lägenheten, utan betydligt färre.

Det finns heller inga som helst belägg för att personerna som är skrivna på adressen betalat lägenhetsinnehavaren för att få vara det.

Enligt Tobias Wijk på Skatteverket förekommer det att adresser säljs men även där är det svårt att bedöma omfattningen.

Är det olagligt att sälja adresser?

– Det är i princip inte olagligt att upplåta sin adress folkbokföringsmässigt utan det är en ren tjänst. Däremot kanske det bör beskattas om det sker i en större omfattning.

Berhane Johannes Theresenay på Time-butiken försäkrar att han inte tar betalt för att låta andra skriva sig i hans butik. Han menar att läget är som det är på grund av bostadsbristen.

– Det är upp till samhällsplanerarna att lösa situationen. Jag försöker bara hjälpa till, säger han.