Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Gunnarsson är genusfotografen som vill inkludera utan att markera

 
Gävle Pride 2016
Visa alla artiklar

Evenemanget ”Stolta och schyssta foton” arrangerades på Kulturhuset under Pridetorsdagen. I samband med en normkritisk fotoutställning höll Tomas "Genusfotografen" Gunnarsson ett föredrag om hur normer cementeras med hjälp av de bilder vi ser varje dag.

–Jag märkte hur bisarra många foton blir när man beskriver dem i ord, säger Tomas Gunnarsson medan han på projektorduken visar publiken vad han menar.

Bilderna som passerar är helt vanliga foton tagna från reklam, nyhetsartiklar och till och med Gävle kommuns egen marknadsföring. Vissa av bilderna är helt absurda, medan de flesta andra känns igen från vilket vardagligt sammanhang som helst.

En känd kvinnlig kock får i ett stort magasin posera i festklänning och barfota i köket till en restaurang, utmanande drickande ur en köksslang. I samma upplaga porträtteras en manlig kock ståendes helt neutralt med armarna i kors. En högt uppsatt kvinnlig politiker avbildas leende och liggandes bland papper på ett golv, medan hennes manliga motsvarighet fotograferas snett nedifrån, stående och med allvarlig min. Kvinnliga idrottare avbildas i passiva poser och med fokus på utseende samtidigt som de manliga kollegerna fotograferas när de är aktiva och ofta inte ens tittar in i kameran. Bildexemplen som visas upp talar sitt eget tydliga språk.

Tomas Gunnarsson tar upp begreppet "den manliga blicken", ett uttryck som myntades 1975 av den brittiska filmteoretikern Laura Mulvey. Det handlar helt förenklat om (ofta omedvetna) tendenser inom film och foto att alltid rikta sig till en manlig betraktare och forma innehållet därefter. Det påverkar hur världen i stort och kvinnor i synnerhet avbildas.

–Folk reagerar om det dyker upp en bild på en kvinna som inte ler. När en kvinna inte porträtteras som leende, ofarlig, medgörlig och tillgänglig blir folk provocerade, säger Tomas Gunnarsson.

Men det är inte enbart det stereotypa fotot av kvinnor som är problematiskt, menar Tomas Gunnarsson. Han förklarar att även mansrollen i foto är väldigt tydlig - och ofta till och med mer begränsande än den kvinnliga rollen.

–Mansrollen är ofta mycket snävare. Män har ofta en mycket mer begränsad yta att röra sig på innan man uppfattas som feminin eller "beta", säger han och syftar då på en nedgradering från den klassiska bilden av mannen som "alfahanne".

–Man hakar ofta upp sig på hur kvinnor porträtteras, men kolla på alla männen också. De ser ju ut som mördare, säger han och visar bilder på politiker, journalister och pappor i föräldramagasin som alla avbildats med stel, stirrande blick och allvarlig min.

Han går igenom olika attribut som ofta återfinns i fotografier av män respektive kvinnor. Han berättar hur kvinnor oftast avbildas med blicken riktad mot kameran, leende, passiva och fotograferade uppifrån - vilket inger känslan av ett litet motiv. Män å andra sidan avbildas som aktiva och i situationer där de arbetar eller håller på med något. Minen är ofta allvarlig och blicken riktad mot något annat än kameran. Bilderna är ofta tagna snett nedifrån så att motivet känns större än det är.

Tomas Gunnarsson pratar även om representation - om hur olika grupper får olika mycket plats i de bilder som får synas. Som exempel tar han bilderna på en del av Gävle kommuns hemsida, där 64 procent av motiven var män och bara 36 procent var kvinnor.

–Men det handlar inte bara om kön. Man kan titta på alla diskrimineringsgrunderna och se att det finns en tydlig obalans. Ofta får personer med funktionsnedsättningar bara synas på till exempel kommuners hemsidor när det handlar om just funktionsnedsättningar. Det finns ingen annan representation av dem, säger Tomas Gunnarsson.

Han menar att risken med att vissa grupper aldrig syns på bild är att det ger upphov till osynliggörande. Om en viss grupp aldrig eller sällan syns på foto i större sammanhang kan det verka som att den gruppen inte finns. Han menar också att risken för fördomar ökar om en grupp inte får synas på bild - och att om du aldrig sett någon som liknar dig göra en viss sak kanske du själv inte kommer på tanken att försöka.

–Fler förebilder minskar risken att en grupp bedöms stereotypt, säger han.

Han visar bilder från sin egen utställning. I dessa foton har han försökt undvika de vanliga felen med att porträttera olika grupper stereotypt. Här får kvinnliga idrottare vara aktiva ur fotografiskt grodperspektiv och manliga journalister får le och fotas i passiva poser. Han är dock kritisk till att föra fram bilder som avviker från normen enbart under enskilda utställningar.

–Om det bara görs i form av en enskild utställning, som här under Pride, pekas ju personerna ändå ut som avvikande. Det behöver göras hela tiden i vardagliga sammanhang också, helst utan att göra en grej av det. Som i Ikeas kampanj där de hade ett samkönat par på en av bilderna utan att ens nämna det i texten. Att inkludera utan att markera kallar jag det, säger Tomas Gunnarsson.

Tomas "Genusfotografen" Gunnarsson har även kommit ut med en bok som sammanfattar teorin kring normkritiskt fotografi. Boken heter "Bilder som förändrar världen" och publicerades tidigare i år i samarbete med Gävle kommun.