Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tryckfrihet del 1: Peter Forsskål – det fria ordets pionjär

Nu 250-årsjubilerar den svenska Tryckfrihetsförordningen från 1766 . Det var en helt revolutionerande lag med världens för sin tid mest långtgående tryckfrihet.

Annons

Det hela började med en idé: Människor har grundläggande rättigheter, och dessa ska staten skydda i lag. Den som lanserade den idén i Sverige var Peter Forsskål (1732-1763).

Sveriges främste upplysningsfilosof blev bara 31 år. När lagen infördes 1766 var han redan död.

Som sin far hemma i Helsingfors började Forsskål studera till präst. Väl i Uppsala blev han gripen av Carl von Linnés föreläsningar och började dessutom syssla med botanik, senare även ekonomi och juridik.

Studierna fortsatte i tyska Göttingen, och det blev en doktorsavhandling i filosofi. En filosof på modet var Christian Wolff. Forsskåls avhandling sågar Wolffs idéer längs fotknölarna. Den fick en oväntad effekt i filosofihistorien.

Wolff är bland annat känd för att Immanuel Kant i sin ungdom beundrade honom. Men direkt påverkad av Forsskåls skrift bytte Kant sida och spår. Königsbergsprofessorn Kant skulle därefter bli den moderna tidens enskilt viktigaste filosof och förändra hela filosofiämnet i grunden.

Forsskål upprätthöll kontakten med Linné. Han skickade frön Linné bad om, och drömde om att bli skickad som upptäcktsresande Linnélärjunge. Linné brukade ta sina studenter på exkursioner i naturen, och Forsskål drog med sig studiekamrater för att titta på insekter i Göttingens omgivningar.

1759 kom hans stridsskrift Tankar om borgerliga friheten. Borgerliga på dåtidens språkbruk betyder medborgerliga.

Forsskål radar upp grundläggande rättigheter som staten borde tillerkänna befolkningen. Han vill att det ska finnas begränsningar för statens makt – det vi i dag kallar konstitutionellt styre.

Han kritiserar skråväsendet och adelns ensamrätt till statliga tjänster, på den tiden mycket känsliga frågor. Orättfärdiga domar ska kunna överklagas – för en del domare är inte opartiska utan korrupta, framhåller han. På 1700-talet fanns skolor bara för överklassens barn. Forsskål vill ha ett allmänt skolväsende.

Och så hans viktigaste krav: tryckfrihet och offentlighetsprincip. Tryckfrihet är inte farligt, säger han. Människor blir inte fördärvade av den, tvärtom klokare.

Han poängterar att medborgare inte ska behandlas som fiender, som måste tystas och undanhållas information, utan göras delaktiga. Ett öppet samhälle är ett fredligt samhälle, där man kan lösa problem genom samtal och argument. Forsskål skriver att det är bättre att människor visar sitt missnöje med pennor än med gevär.

På den tiden rådde statlig censur i de allra flesta länder, även i Sverige. Forsskål lyckades med konststycket att få tillstånd av censuren att ge ut sin text – i urvattnad form.

Staten kunde också i efterhand förbjuda och konfiskera skrifter, även om de fått ett första tillstånd. Det skedde med Forsskåls pamflett nästan omedelbart efter tryck. Innehållet trampade på många ömma höga tår.

Det var han beredd på, och hade redan skickat ut alla exemplar till bekantskapskretsen. Vid husrannsakan hade han inga kvar. Staten försökte hitta dem, men av upplagan på 500 kunde bara 79 beslagtas och förstöras. Förbudet gjorde skriften populärare. Många avskrifter gjordes.

Den franska nationalförsamlingen skulle 30 år senare, efter revolutionen, skriva den första deklarationen om mänskliga rättigheter. Nästan alla huvudpunkter där fanns redan i Forsskåls lilla skrift.

Så kom äntligen ett spännande jobberbjudande. Danmark avundades Sveriges vetenskapliga rykte och ville också börja skicka ut upptäcktsresande. Forsskål rekryterades som botaniker till en expedition till Arabiska halvön.

Men det fanns ett krav: Forsskål fick absolut inte skicka växtprover till Linné i Sverige, eller skvallra om några upptäckter.

Forsskål återvände aldrig. Han dog av malaria i nuvarande Jemen. Den tyske kartografen Carsten Niebuhr, expeditionens enda överlevande, lyckades ta med Forsskåls omfattande material hem och publicerade det.

I smyg hade Forsskål ändå smugglat iväg en del fröer till sin läromästare. Carl von Linné uppkallade en av växterna efter dess upptäckare: Forsskaloea.