Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

TV: 40 kronhjortar på gården

Daniel Johansson har ett hägn med cirka 40 kronhjortar i Järbo. Han föder upp dem och säljer det exklusiva köttet efter beställning.

– För inte så länge sedan var det bara kungen och adeln som kunde äta hjortkött, säger han.

Flocken med hjortar betar på ett grönt fält i fjärran. Daniel Johansson fyller två hinkar med foder och går in i hagen via en ladugård.

– Kom kom kom, ropar han.

Genast börjar djuren närma sig likt antiloper som dundrar fram på en savann.

Vissa hjortar ställer sig bara några meter från Daniel när de kommer fram, andra håller sig på lite längre avstånd.

Nere vid ett skogsparti har en hind sprungit in i skogen med kalvar.

– Flocken har ett slags dagis. En hind kan ta hand om sex-sju kalvar medan de andra betar, förklarar Daniel Johansson.

År 2008 var det som han och sambon Johanna köpte sina sex första kronhjortar för 10 000 kronor styck.

– Jag hade får och höns tidigare och det var inte så roligt. Jag har en heltidstjänst på Sandvik och ville ha djur som inte kräver så mycket skötsel.

Att sköta om hjortar är enligt Daniel extremt enkelt. När de är kalvar ska de märkas och om vintern utfordras de med ensilage, spannmål och kraftfoder från den egna gården.

Om sommaren klarar de sig själva.

– Större krav ställs om man vill ha dovhjortar. Då blir man tvungen att bygga vindskydd och ligghallar. Dovhjortar finns i södra Sverige och kronhjortar mer norrut.

Han berättar att han och Johanna förberedde sig ordentligt innan de skaffade hjortarna

– Vi läste på om dem och gick på seminarier. Vi gjorde studiebesök på andra gårdar för att lära oss hur de sköts, vad man ska tänka på och vilka fällor som ska undvikas.

De sex första hjortarna har nu blivit cirka 40 stycken. Varje höst slaktas de så kallade fjolingarna, det vill säga hjortarna som föddes på våren ett och ett halvt år tidigare.

– Då har de två betessäsonger bakom sig och växer inte så mycket mer. Djuren skjuts i hägnet. Det finns inget bättre sätt att avliva djur än när de är ute och betar i lugn och ro. De blir inte stressade och behöver inte transporteras levande heller.

Sedan förs kropparna till Heby där de flås och köttet styckas och hängs en vecka för att bli mört. Därefter vakumförpackas köttet och säljs efter de beställningar på ett helt eller halvt djur som gjorts tidigare.

Köparna får köttet levererat bland annat som köttfärs, filéer och i bitar.

– Köttet är riktigt fint och mörare än allt annat kött. Inga tillsatser används och inga ämnen som ska få djuren att växa fortare, säger Daniel Johansson.

Han oroar sig för de rovdjur som rör sig i närheten. Den varg som angripit får i Jäderfors har blivit sedd och lämnat spår efter sig vid hägnet.

Förra våren såg han med egna ögon en björn vid staketet.

– Det var vid kalvningen. Björnen kände säkert doften från kalvarna. Jag var livrädd att den skulle ta sig in. Om rovdjur tar sig in genom stängslet har inte hjortarna någon chans att fly.

För att få föda upp hjortar ställer länsstyrelsen en del krav. Till exempel måste inhägnaden vara tillräckligt stor för de djur som finns där och minst tio procent ska bestå av skog där djuren kan söka skydd på naturlig väg.
Även grannarna måste ge sitt godkännande.
– När brunsten närmar sig råmar avelshjorten. En del kan störas av ljudet. Men grannarna här tycker bara att det är kul när någon som är ung satsar på något så ovanligt.