Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Unikt brev från dödsdömd fånge

Ett unikt brev och det enda kända fotografiet på mördaren Sallrot finns nu på Sveriges Fängelsemuseum. Timmar innan Theodor Sallrot avrättades tackade han fångvaktmästaren och hans fru i ett brev.

– Det är helt fascinerande. Vi visste inte att det här brevet fanns, säger Katarina Kallings, museichef.

Theodor Sallrot avrättades 1900, bara 21 år gammal, för rånmordet på sin järnvägskollega Ernst Cederberg i Johannishus i Blekinge. Han var en de sex sista i Sverige att avrättas.

I somras satt Katarina Kallings och letade information om bland andra Sallrot och hittade en släktforskningssajt där det påstogs att det fanns ett brev skrivet av mördaren.

– Jag lyckades få mejlkontakt med Eva Christenson, vars man är släkt med fångvaktmästaren. De lovade att komma hit med brevet, säger Katarina Kallings.

Ingemar Christenson, som hade fotot, är fångvaktmästarens barnbarnbarnsbarn. Katarina Kallings säger att det länge ryktats om att Sallrot skrivit ett brev till personalen och nu trodde hon att det var detta brev hon kommit över. Men det var ett helt annat brev och ett foto – det enda kända av den unga mördaren.

– Det är helt ovärderligt att vi nu har det i våra ägor. Det är så himla lätt att sådana här saker försvinner i bodelningar och annat. Det andra brevet som vi letat efter har kanske någon i personalen tagit med sig för länge sedan, för att det inte ska slängas. Men så försvinner det ändå, det är ofta så, säger hon.

I brevet tackar mördaren fångvaktmästaren Per Kristenson och hans fru. Theodor Sallrot skriver känslosamt om hur glad han är för att de tagit hand om honom medan han väntar på sitt dödsstraff.

– Kanske har frun kommit med bröd eller en varm halsduk medan han satt där. Det verkar som att han har förlikat sig med döden eftersom han skriver att han vill sona sitt brott och är beredd att möta Gud på den sista dagen, säger Katarina Kallings.

Fängelsemuseet får behålla det unika brevet och fotot och planerar att visa upp det när det passar i en utställning.

Anni Alm anni.alm@gd.se