Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu ska laxen undersökas

/

Stresstålighet. Social interaktion. Aggressivitet. Nu ska laxarnas personlighet undersökas. Målet är att förbättra lax- och öringsuppfödningen.

Annons

Den fisk som föds upp har visat sig ha sämre överlevnadsförmåga än vilda lax- och öringsungar. Forskningsrådet Formas har därför satsat 20 miljoner kronor i ett internationellt forskningsprojekt som ska ta reda på orsakerna.

Ett av delprojekten ska utföras i Älvkarleby i vinter, och leds av Svante Winberg, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet. Han ska bland annat undersöka om uppfödningsmetoden påverkar laxens personlighet.

– Vi är ganska säkra på att det finns två personlighetstyper eller vad man kan kalla det bland laxen. Den ena är mer aggressiv, reagerar direkt på hot, men skaffar sig också fasta vanor ganska snabbt som den sedan håller sig till. Den andra gruppen är mer passiv, men samtidigt mer flexibel, säger han.

– Vi tror att de aggressiva fiskarna gynnas i naturen i stora vatten som till exempel Dalälven där omgivningen är ganska stabil, medan den passiva typen kanske klarar sig bättre i små vattendrag där vattennivån ständigt skiftar.

Forskarnas hypotes är att den extremt stabila miljön under uppfödningen gynnar de aggressiva laxarna och att de sedan har svårare att klara sig ute i verkligheten. Därför förbereder man en rad experiment.

Bland annat ska man lägga in legobitar i kassarna och videofilma fiskens reaktioner, filma hur två fiskar reagerar när de släpps in i ett gemensamt utrymme och undersöka hur fiskarna reagerar vid syrebrist.

Men man ska också titta på hur fisken reagerar i den naturliga miljön, genom att släppa ut dem i försöksbäcken i Älvkarleby och låta dem leva där över vintern.

Att veta vilka laxar som är aggressiva eller inte är lättare än man kan tro:

– De aggressiva laxynglen lämnar gulsäcksstadiet tidigare. Så vi bygger ett konstgjort laxbo som vi fyller med golfbollar i stället för grus, och så spolar vi ut ynglen i takt med att de simmar upp. På så sätt kan vi sortera dem efter personlighetstyp och märka dem, säger Svante Winberg.

Forskningsprojektet pågår till 2012 och de första laxarna från de här experimenten kommer inte tillbaka till Dalälven förrän 2013.

– Vi skulle behöva ha lite mer tid på oss för att se hur de olika personlighetstyperna klarar sig ute i Östersjön, säger Svante Winberg.

Om forskarna kan kartlägga vilka faktorer som påverkar laxens personlighet får stor betydelse.

– Det finns väldigt mycket att vinna på det rent ekonomiskt, men det är också viktigt för att laxen i Östersjön ska vara så lika den vilda laxen som möjligt, säger Svante Winberg.

Mer läsning

Annons