Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utan lokaltidningen hotas hela medielandskapet 

/

Annons

SVT förlitar sig tyngre på de kommersiella medieföretagen än på sin egen originaljournalistik, det är en ny och viktig tolkning som Medieutredningen gör i sitt delbetänkande som släpptes på torsdagen.

LÄS MER: Hela utredningen finns här 

Rapporten, som är en lägesbild av medielandskapet just nu, lägger också stor vikt vid lokaltidningens roll som ryggraden i det svenska medielandskapet, och slår fast att ett nytt mediestöd måste vara plattformsoberoende i högre grad - innehåll framför kanal alltså. Det ger gott hopp om vårens slutbetänkande, och är en betydligt mer intressant vändning än vad många trodde när utredningen fick en något trevande start före sommaren.

Det är häpnadsväckande nog en egen mätning som SVT gjort av sina webbnyheter (redovisad i PS-redovisningen 2014) som Medieutredningen använt sig av, där närmare 800 webbpublicerade nyheters ursprung kategoriserats av lokala redaktionschefer. I mätningen uppges endast fem procent av nyheterna komma från "kommersiellt mediebolag" medan 29 procent av de mätta nyheterna räknades som "egen, unik nyhet", en siffra som ansågs vara bevis för hur litet behovet var att luta sig mot kommersiella aktörer.

Men Medieutredningen läser grafen annorlunda. I diagrammet har nämligen inte "utländsk media" och "TT och övriga nyhetsbyråer" räknats som de kommersiella medier de är. En rejäl miss, som om den räknats rätt ger en helt annan bild av hur mycket public service lutar sig mot tidningarna:

"Sammantaget innebär detta alltså att diagrammet kan utläsas som att SVT-sajterna publicerar mer innehåll som kommer från kommersiella aktörer än egenproducerat innehåll, 34 procent jämfört med 29 procent" noterar rapporten, och stöder sig också mot äldre mätningar som visar att 85 procent av nyheter om kommuner i traditionella medier tv, radio, tidning) emanerar från dagstidningsföretag.

"Även om andelen minskat i dag, förser lokaltidningarna även andra medier med innehåll – därmed påverkar en nedmontering av lokaltidningarnas utbud av original- innehåll vidare än bara på lokalplan. En reducering av produktionen i en viss del av medielandskapet påverkar hela ekosystemet – och i slutändan medborgarna" slår utredningen fast. 

Medieutredningens bedömning är också att "de offentligt finansierade mediernas marknadspåverkan behöver utredas mer ingående. Med anledning av Myndigheten för radio- och tv:s slutsats att företagen utifrån sina givna uppdrag, inte kan anses agera på ett sätt som uppenbart hindrar konkurrerande aktörer är det av största vikt att de nuvarande uppdragen ses över inför nästa tillståndsperiod."

En tolkning är att de givna uppdragen är så brett formulerade att de inte begränsar överhuvudtaget.

Rapporten kan läsas som en välkommen återupprättelse för de lokala mediernas betydelse. Glädjande är också att medieutredningen konstaterar det jag konstaterade i krönikan " Därför avbokades jag ur SVT:s debattsoffa ": Oavsett hur glest befolkat med journalister det är i småkommunerna i Norrland så har alltså invånarna mångfaldigt bättre bevakning än den som bor i huvudstaden. Trots att storstäderna har majoriteten av journalisterna har medborgarna där den lägsta nivån på journalistisk bevakning av alla. 

Medieutredningen kallar det "extra anmärkningsvärt" och skriver "om man vidgar perspektiven till att gälla Stockholmsområdet som helhet, med sina 26 kommuner där över 2 miljoner medborgare bor, är det fortfarande inte en enda journalist på de fyra stora tidningarna som har det som sitt specialområde."

Läget på landsorten är alltså ett helt annat, trots den svåra situation vi har.  

Återstår alltså ryggraden i den journalistiska bevakningen av landet: lokalpressen. Går det att klara sig utan? Knappast. DN har på en tioårsperiod gått från att under ett år skriva 188 artiklar till 103 om sådant som händer ute i landsorten.

Medieutredningen konstaterar också: "TT understryker att nyhetsbyrån inte gör diariekollar i kommuner och landsting utan att denna bevakning i hög utsträckning upprätthålls av lokal- tidningarna. Frågan är följaktligen vem som tar och vem som kommer att ta detta ansvar på platser utan lokaltidningsföretag?" 

Det är inte bara kulturministern som ska svettas nu. Delbetänkandet pekar ut en solfjäder av politiska områden som berörs: infrastrukturpolitiken, skattepolitiken, utbildningspolitiken, näringspolitiken och försvars- och beredskapspolitiken. 

Flera av de frågor som Mittmedia drivit som avgörande för en hållbar mediesituation tas upp av utredarna, viktigast den digitala allemansrätten, där medborgare i gles- och landsbygd i ett alltmer digitaliserat samhälle måste kunna vara uppkopplade där de befinner sig -för att ta del av nyheter och viktiga samhällsfunktioner. Utredarna konstaterar att det är mycket ojämnt fördelat över landet.

Anette Novak har levererat en mycket intressant delrapport, som har potential att skaka om vid slutleverans. Men frågan är om det ens är möjligt att öka den politiska handlingskraften till samma hastighet som den förändring medielandskapet genomgår? Försprånget räknas redan i år, takten ökar ständigt.

Annons