Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Utegympa i julivärme

SANDVIKENMitt i juligrönskan, i den annars rätt sömniga Stadsparken i Sandviken, parkerar bilen med de stora högtalarna på gräsmattan. Klockan närmar sig halv sju och allt fler cyklar ställs upp mellan träden. Det är en måndagskväll i juli och därmed sommargympa i parken.

Annons
- Har man tid så... Jag brukar se till att vara här, säger Nils Olsson, som i egenskap av man helt klart är i minoritet.

Mest kvinnor
Att det förutom de ungefär 50 kvinnorna, några har sina barn med, endast finns tre män som gympar bekommer honom inte.

- Nej inte det minsta. De är väl lata de andra gubbarna som sitter hemma. Jag tycker det är roligt med alla damerna, säger han och skrattar.

Musiken drar igång. Det låter precis som på vilket diskotek som helst. Men hipphetsfaktorn är betydligt lägre. Utspridda på den stora gräsmattan är de gymnastiserande människorna skrudade i det som tycks vara bekvämt. Det märks inget sneglande sinsemellan. Blickarna är koncentrerade på ledaren för kvällen, Åsa Lindgren.

Förbryllad labrador
Ett ögonpar betraktar dock intresserat, kanske lite förbryllat, människoskarans synkroniserade övningar på gräsmattan. Till slut ger hon upp, lägger sig på sidan och sluter ögonen för en slummer. Labradoren Sally har fått följa med matte Anette Lundgren på sommargympa.

- Jag försöker komma varje gång. Det är perfekt för jag får först en promenad med Sally hit. Och så är det roligt, säger Anette.
Det kan vara svårt att ta sig i kragen och få fart på kroppen alldeles på egen hand. Därför är det bra att sommargympan finns tycker hon.

- Det är mycket olika åldrar och en bra, avslappnad stämning här. Det är inte som att gå på gym, säger hon.

Hon dricker lite vatten och delar med sig till Sally. Det är 27 grader varmt och kvavt. Det är svettigt men deltagarna hoppar, sparkar och sträcker oförtrutet ut ben alternativt armar i takt till musiken. Disciplinerat och koordinerat ser det ut.

- Men det är ändå för alla. Det är i grunden enkla steg. Man kan ta det lugnare eller köra riktigt hårt. Det är helt upp till en själv, säger Anette.

Men deltagarna är något färre i år än tidigare somrar tror gympaledaren Ingrid Fänjemo, som den här kvällen inte leder gruppen.

- Ibland har det varit 100 personer här, säger hon.
De flesta av de som kommer brukar finnas på plats varje måndag.

- Det är väldigt mycket samma ansikten. Har man börjat vill man kanske fortsätta. Det är så enkelt. Hit kan folk komma hur som helst, utan att det kostar något och utan att behöva anmäla sig. Folk som kanske inte motionerat på tio år kommer, säger hon.

Ser plågade ut
Det börjar gå mot slutet av gympatimmen. Musiken är något lugnare nu.

Musiken är viktig förklarar Ingrid och konstaterar att kollegan Åsas musikval skiljer sig från hennes eget. Det är upp till varje enskild ledare att sätta ihop musik som ska stämma med övningarna.

- Det ligger mycket planering bakom musikprogrammet. Det ska hålla på i 55 minuter och så måste det vara rätt puls i musiken.

Gympagruppen på gräset har ändrat läge till det horisontella. Det är svettigt nu. Många ser plågade ut. Några sega situps och några hävningar på mycket darriga armar avslutar passet. Musiken klingar av och i och med det börjar Sallys svans vifta. Äntligen har matte slutat leka med alla de där andra. Nu är det hennes tur att få busa med matte.

SOFIA ÖHLANDER