Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vad är könsidentitet? Läs RFSL Ungdoms ordlista

Förkortningen HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. Sexuell läggning och könsidentitet är två helt olika saker. Könsidentitet handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. RFSL Ungdom har satt ihop en lista på viktiga ord och begrepp att känna till, samt viktiga saker att tänka på angående könsidentitet och könsuttryck.

H:et och b:et i HBTQ handlar om sexuell läggning, medan T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön - alltså könsidentitet. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer, sexuell praktik och förhållningssätt till normer. När man pratar om trans har det ingenting med ens sexualitet att göra, utan det handlar om könsidentitet. Som transperson kan man alltså samtidigt vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat.

När det kommer till könidentitet är det viktigt att komma ihåg att:

- Det finns inte enbart kvinnor och män.

- Man måste inte vara antingen eller.

- En persons yttre (kropp och/eller könsuttryck) stämmer inte alltid överens med hur hen identifierar sig.

Här följer ett urval ur RFSL ungdoms ordlista om könsidentitet:

Cisperson: Väldigt förenklat är en cisperson den som inte är transperson. Helt enkelt en person vars kropp, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. En person som föddes med snippa och fick "kvinna" registrerat i folkbokföringen, som ser och alltid har sett sig själv som tjej/kvinna är till exempel en cistjej/ciskvinna. Många cispersoner uttrycker sig också (med hjälp av till exempel kläder, hår eller kroppsspråk) på sätt som stämmer överens med det kön de blev tilldelade vid födseln.

Transperson: Ett paraplybegrepp som syftar till att rymma hela den mångfald av identiteter, grupper och personer som på olika sätt identifierar sig med begreppet trans. Transperson kan alltså den person kalla sig som bryter mot samhällets normer för kön och könsidentitet. Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då. Begreppet transpersoner inbegriper människor som vill förändra sin kropp och byta juridiskt kön (transsexuell), personer som inte är vare sig kvinna eller man (till exempel bigender, genderqueer, ickebinär, intergender), människor som använder kläder och andra attribut som brukar anses som typiska för ett annat kön än det man blivit tilldelad (crossdresser, transvestit), artister som överdriver könskodade attribut när de uppträder (drag) och personer som inte vill, kan eller tycker att det är viktigt att definiera sig i fråga om kön (till exempel agender, ickebinär, neutrois, nongender).

Transsexuell (TS): kan den person kalla sig som är man men tilldelades det juridiska könet kvinna vid födseln, eller som är kvinna men tilldelades det juridiska könet man vid födseln. Oftast vill man både byta juridiskt kön och förändra kroppen med exempelvis hormoner och/eller kirurgi. Man brukar tala om FtM-transsexuella (kvinna-till-man) och MtF-transsexuella (man-till kvinna). Insikten om att man är transsexuell kan komma redan när man är liten, även om man då kanske använder andra ord och beskriver känslan på andra sätt. För många kommer insikten istället i tonåren eller senare i livet.

Ickebinär/Intergender/Genderqueer: kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används orden som paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Begreppen betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Neutrois: Räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppen "intergender” eller "ickebinär" (se de orden). Den som är neutrois kan definiera sig bortom könskategorierna eller se neutrois som ett kön vid sidan om ”man” och ”kvinna”.

Nongender: Räknas ibland som ett begrepp under paraplybegreppen "intergender” eller "ickebinär" (se de orden). Den som är nongender är inget kön eller relaterar inte till kön.

Transvestit: kan den person kalla sig som använder sig av ett annat könsuttryck än det som förväntas av personen utifrån hens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge och andra attribut. En del personer klär om helt, andra har några enstaka detaljer eller plagg. Man kan klä om mer eller mindre ofta. Juridiska män som klär sig i typiska kvinnokläder är den mest välkända formen av transvestism. Juridiska kvinnor som ibland klär sig i typiska manskläder brukar inte uppfattas som transvestiter: det är helt enkelt mer socialt accepterat i västvärlden i dag att vara tjej i killkläder och man sticker inte ut på samma sätt. Men en tjej som använder typiska killkläder och -attribut kan förstås vara transvestit eller crossdresser, det beror på vilken betydelse hon själv lägger i könsuttrycket. Crossdresser betyder samma sak men har blivit en allt vanligare synonym för transvestit.

Drag: innebär att man leker med könsuttryck, ofta genom att överdriva typiskt maskulina eller typiskt feminina uttryck. Att vara dragqueen (överdriva typiskt feminina uttryck) eller dragking (överdriva typiskt maskulina uttryck) är inte samma sak som att vara transvestit, däremot finns det många som inte känner att det finns någon tydlig gräns mellan transvestism och drag för dem själva. Drag är ofta något politiskt eller en form av scenkonst. Alla kan vara dragqueen eller dragking - oavsett könsidentitet. Man kan också blanda olika könsuttryck när man dragar: det kallas crossdrag.

Intersexualism: är en medicinsk diagnos som man kan få om ens kropp bryter mot samhällets normer för könade kroppar. Att vara intersex, eller ha ett intersextillstånd, är alltså inte samma sak som att vara transperson. Ofta nämner man intersex när man pratar om transfrågor eftersom det finns politiska frågor och intresseområden som kan vara gemensamma för intersexpersoner och transpersoner.

Könsbekräftande behandling: Ett samlingsbegrepp för olika sätt att ändra på kroppen så att den stämmer mer överens med könsidentiteten. Det kan vara hormonbehandling, olika typer av kirurgi, permanent hårborttagning eller röst- och kommunikationsträning. Om man av vården i Sverige får en diagnos där könsdysfori (se det ordet) ingår bekostas könsbekräftande behandling av landstinget. Behandlingen gör ofta att könsdysforin minskar. Oavsett vilket kön (vilken könsidentitet) man har kan behöva och få tillgång till könsbekräftande behandling. Vilket eller vilka slags könsbekräftande behandling man behöver är olika för olika personer. "Könskorrigering" och "att byta kön" är äldre begrepp för samma sak, men för transpersoner som grupp är de äldre orden missvisande – att korrigera betyder ju att "rätta till fel", och många transpersoner ser inte sin kropp på det sättet, och "byta kön" beskriver illa vad könsbekräftande behandling är och går ut på. Om sig själv kan man använda det eller de ord som känns bra och som har en mening för en själv.

Pronomen: Till exempel hon, han, hen och den – det man vill bli kallad när någon pratar om en i tredje person (till exempel: hen är snäll, jag tycker om hen). Pronomen kan hänga ihop med ens kön/könsidentitet, men behöver inte göra det. En del vill bli omnämnda med förnamn i stället för med pronomen. Om man är osäker på någons pronomen kan man fråga i ett enskilt samtal (till exempel: "Vilket pronomen har du/Har du något pronomen/Vilket pronomen vill du att jag använder om dig?"), använda personens namn i stället för pronomen eller vända sig till personen och säga "du" om man deltar tillsammans i en grupp.

Hen: Könsneutralt pronomen som främst används om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män utan till exempel är intergender, genderqueer, ickebinära. Hen och den används också i situationer då en persons könstillhörighet är okänd och där man annars skulle ha sagt "hon eller han".

(Källa: RFSL Ungdoms sida http://www.transformering.se)